Siri Hill

Boverket har fått i uppdrag att utreda om kraven för byggnader bör skärpas.

En av många lantbrukare som drabbats av takras i år är mjölkbonden Mats Larsson vars ladugårdstak utanför Boden rasade in till följd av snötrycket. Totalt fanns 261 kor i mjölkavdelningen när taket på runt 1 000 kvadratmeter rasade, något som ATL tidigare <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fantastiskt-att-se-hur-folk-sympatiserar-med-oss/">rapporterat</a> om. Familjen hade låtit skotta taket två gånger under vintern, men det var inte tillräckligt.

Nu har regeringen gett Boverket i uppdrag att inrätta en expertfunktion för byggskador vars arbete förhoppningsvis kommer kunna ge svar på frågan som många lantbrukare har ställt sig i år: Varför rasar taken?

– Det här är en fråga som har varit aktuell länge, och nu är vi i gång, säger Björn Mattsson vid Boverket, till ATL.

Ja, redan 2010 fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda orsakerna till de takras som hade inträffat på stora byggnader under vintern 2009-2010 samt att föreslå åtgärder i syfte att förebygga framtida takras. I Boverkets slutrapport från 2011 är ett av de åtgärdsförslag som presenteras just att en expertgrupp för skador och brister inrättas. Och efter flera turer har nu Boverket fått klartecken av regeringen.

Under vinter 2009-2010 rasade drygt 180 stora byggnader som ridhus, arenor och lager drabbades till följd av snötryck. Dessutom fick drygt 4 000 ekonomibyggnader på landsbygden mer eller mindre allvarliga skador. De som drabbades hårdast var lantbrukare.

I Boverkets slutrapport från 2011 står att fel i projektering, dimensionering och utförande stod för minst 75 procent av orsakerna till att taken rasade. Och enligt Björn Mattsson är problemet i det flesta fall inte att snölasten är för stor, utan att byggkraven inte efterlevs.

– Det har snöat mycket i år, men taken borde i regel hålla för den snömängden om man har följt våra krav i samband med bygget. De byggnader som rasar är ofta äldre eller inte dimensionerade rätt och av någon som är professionell. Om man till exempel tittar på våra småhus är i princip alla dimensionerade av en konstruktör, där har vi sällan några takras. Altantak däremot rasar och då är det ofta husägaren själv som har byggt, säger Björn Mattsson.

Samtidigt, tillägger Björn Mattsson, finns det såklart alltid undantag:

– Det kan vara så att snölasten kan vara svår beräkna eller att det material som man har byggt med visar sig tåla mindre än vad Boverket har beräknat. Då spelar det naturligtvis ingen roll om man har följt kraven till punkt och pricka. Taken rasar ändå, säger han.

Enligt Björn Mattson är ett problem att många byggnader som uppförs faller utanför ramarna för myndighetskontroll. Till exempel behöver man inte ansöka om bygglov för ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område. Detta gäller i stort sett alla byggnader kopplade till lantbruk.

Även om man inte behöver ansöka om bygglov gäller fortfarande samma tekniska regler som finns i plan- och bygglagen när det kommer till krav på bärförmåga, stadga och beständighet, men detta kan falla mellan stolarna, menar Björn Mattsson.

– I många fall har den som bygger tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bygga tak som håller, eller anlitar en professionell konstruktör som kan hjälpa till att dimensionera byggnaden rätt, men ibland gör man misstag. Samtidigt, om man skulle kräva bygglov även för dessa byggnader skulle det innebära en extra kostnad. Det kanske är en mindre kostnad om alternativet är att byggnaden kollapsar, men frågan är vad som är ekonomiskt försvarbart, säger han.

Att Boverket skulle skärpa kraven på snölast - det vill säga hur mycket snö byggnaderna ska tåla - skulle inte göra någon skillnad, tror Björn Mattsson, eftersom ingen ändå kan kontrollera att kraven efterföljs.

– I dag tvingas många att jaga kronor och ören vilket gör att vissa tar fler risker när de bygger. Man kanske väljer säkerhetsklass ett i stället för tre och tolkar ibland våra regler lite för liberalt. En lösning skulle kunna vara att man måste lämna in en bygganmälan eller ansöka om bygglov för större byggnader från till exempel 150 kvm eller byggnader där djur eller människor vistas. Men, som sagt, vi har precis fått det här uppdraget och ser över vilka behov som finns.

Boverkets expertgrupp har bara funnits i en dryg månad och verket har precis börjat planera hur de ska lägga upp sitt arbete framöver.

– Vi har varit ute hos olika intressenter och hört med dem vilka systematiska fel som brukar uppstå i samband med byggnationer uppförs, och vilka av dessa som behöver utredas. Det kommer ge sig, avslutar Björn Mattsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fantastiskt-att-se-hur-folk-sympatiserar-med-oss/">"Fantastiskt hur folk sympatiserar med oss"</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/erika-startade-insamling-efter-grannens-takras/">Erika startade insamling efter grannens takras</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/se-over-snotyngda-tak/">LRF: "Se över era tak - nu!"</a>

Boverket har fått i uppdrag att inrätta en expertfunktion för byggskador som förhoppningsvis ska kunna ge svar på frågan som många lantbrukare har ställt sig i år: Varför rasar taken?

Boverket har inrättat en expertfunktion för byggskador som kan komma att ge svar på frågan.

Varför rasar ladugårdstaken?

Företagande

Boverket har fått i uppdrag att inrätta en expertfunktion för byggskador som kan komma ge svar på frågan som många lantbrukare har ställt sig i år: Varför rasar taken?