Torbjörn Esping

Det kommer att ta flera år att bygga upp en stor biobränslekedja från skogen till värmeverken igen, tror ATL:s marknadskrönikör Torbjörn Esping.

Det låga priset har gjort att det på många håll varit olönsamt att ta ut grot och flisa upp den till värmeverket. I Norrland har skogsbränsleuttagen närmast upphört.

Skälet till att priset gått ned är framför allt milda vintrar som gjort att det byggts upp ett flisberg. Men också att värmeverken ville hitta alternativa och billigare bränslen. Till exempel rivningsvirke, RT-flis, som ökat med 50 procent de senaste åren. De värmeverk som ställt om eldar nu avfall i första hand och trädbränsle på toppen under vinterhalvåret.

Men nu kan det vara en vändning på gång. Det bör bli mer jobb och bättre betalt.

Marknaden för skogsflis kommer att växa av flera olika skäl:

Vädret. Den här säsongen är det en normal kall vinter i norra Sverige, vilket gör att det nu finns en brist på biobränsle. Biprodukterna från sågverken räcker inte till, och det går inte att importera energived från Baltikum som har fått stänga vedboden på grund av omöjliga drivningsförhållanden efter en blöt höst.

Klimatpolitiken. När Danmark och andra länder ska ställa om från fossil energi till bioenergi behövs det biobränsle. Danskarna är mycket intresserade av att köpa skogsbränsle från Sverige, och har bland annat köpt två båtlaster spån från Norrland i vinter. Dessutom kan de länder som värmeverken får avfall ifrån börja elda sina sopor själva. Det byggs också nya pannor i Sverige för trädbränslen.

Byggkonjunkturen. Om byggandet och renoverandet viker kommer det ut mindre RT-flis på marknaden, och det ryktas om brist på RT-flis redan nu i vinter.

Massabruken. Satsningarna på ökad produktion på flera bruk i Sverige gör att det går åt mer massaved. Och bruken funderar på hur man ska kunna koka den rötskadade veden som tidigare flisats och eldats. Dessutom behövs det mer energi i själva processen på bruket.

Beredskapen. En del värmeverk har fått sig en läxa i vinter. Det går inte att förlita på import. Det är vettigt att skriva säkra avtal med lokala leverantörer för att kunna garantera värme till stadsborna.

Lönsamheten lär också bli bättre med något högre och stabilare priser.

Det kommer att ta flera år att bygga upp en stor biobränslekedja från skogen till värmeverken igen. När efterfrågan ökar och utbudet är begränsat kommer rimligen priserna att gå upp. Det gäller dock att höja lagom mycket, så att värmeverken kan känna sig trygga i affärsförhållandet.

De entreprenörer som inte slagits ut har fått kämpa med att bli så effektiva som möjligt och hålla kostnaderna nere. Det gör att det finns fina förutsättningar för lönsamhet för dem som finns kvar om priserna går upp.

Det kommer att finnas behov av fler biobränsleentreprenörer framöver. Men frågan är om de vågar satsa igen. Bränt barn skyr elden heter det, och för att få entreprenörerna att köpa stora dyra biobränsleskotare och flishuggar igen krävs fleråriga avtal med priser som garanterar lönsamhet och arbete året om.

De senaste åren har det varit kris i flisbranschen. Priset på skogsflis har minskat med 20 procent sedan toppen hösten 2011. Och antalet hyggen där skotare plockar ihop grenar och toppar har halverats sedan 2010.

Det är en vändning på gång för flisbranschen. Vilket bör leda till mer jobb och bättre betalt, menar ATL:s marknadskrönikör Torbjörn Esping.