Totalt har nu landsbygdsprogrammet stått för 395 av de 870 miljoner kronor som Sverige blev skyldigt EU efter att ha genomfört bristfälliga stödkontroller och feltolkat betesstödet mellan 2005 och 2008.
Det nya nedskärningsbeslutet på 170 miljoner kommer efter att, som ATL förutspådde redan hösten 2011, det inte kommit in så mycket pengar i återkrävda betesstöd från bönderna som regeringen räknade med.– Det här är den delen som inte kom in via återkrav från lantbrukarna, säger Eva Kaspersson på landsbygdsdepartementet.
Saknade pengarna
I stället för de 300 miljoner kronor tillbaka från bönderna som regeringen hoppats på blev det knappt 106.När ATL skrev om underskottet i april i år var beskedet från Eskil Erlandssons stab att de saknade pengarna var en förhandlingsfråga mellan landsbygdsdepartementet och finansdepartementet och att resultatet skulle ses tidigast i höstens budget.Det gick uppenbarligen snabbare än så för landsbygdsdepartementet att förlora den förhandlingen.
Frågan uppe på mötet
Landsbygdsprogrammets övervakningskommitté, som består av myndigheter och organisationer som berörs av landsbygdsstöden, hade uppe frågan på sitt senaste möte.LRF, Ekologiska Lantbrukarna och Naturskyddsföreningens representanter motsatte sig minskningen.– Vi tycker att dessa sanktioner redan drabbat svenska lantbrukare tillräckligt, säger Maria Dirke, Ekologiska Lantbrukarnas representant i kommittén.
Utnyttjats dåligt
Pengarna tas framför allt från åtgärder som utnyttjats dåligt under programperioden, eller som kostat mindre än beräknat, bland annat inom kompetensutveckling och miljöersättningar.– Det drabbar ingen planerad verksamhet, i detta läget, säger Niclas Purfürst, chef på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.
Ny pott
Hade medlen inte använts för att betala Sveriges EU-sanktioner hade de gått till en ny pott som Jordbruksverket är på väg att skapa.Den ska göra det lättare att omfördela pengar från åtgärder, eller län, som har medel över till bättre behövande.