Mikael Marklund

<p>Går allt regeringens väg ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av koldioxid 2045. Men redan om tio år, 2030 ska de totala utsläppen vara 63 procent lägre än 1990. Det kräver en övergång till ickefossila fordonsbränslen på bred front. </p>

<p>Regeringen vill därför ytterligare skärpa reduktionsplikten för fordonsbränslen och även införa samma regelverk för flygbränslen. Energimyndigheten har därför fått i uppdrag att ta reda på vad som krävs för att metoder som i dag är olönsamma ska bli konkurrenskraftiga. Ett jobb som ska vara klart senast första oktober nästa år. </p>

<h3>SCA:s bioraffinaderi</h3><p>Status: Planerna överklagade</p><p>Produktion: 300 000 ton/år</p>

<p>I början av oktober fick SCA ja från mark- och miljödomstolen för sitt raffinaderi i Östrand. Men <a href="https://www.atl.nu/skog/naturvardsverket-overklagar-scas-planer-pa-bioraffinaderi/">Naturvårdsverket överklagade beslutet </a>och nu ska Mark- och miljööverdomstolen avgöra om målet ska tas upp igen. </p>

<p>Men planeringsarbetet fortsätter. När anläggningen blir klar beror på ett stort antal faktorer – inte bara vad som händer i Mark- och miljööverdomstolen. Projektchef Roger Östlin vill inte säga när han tror starten blir men vid full drift ska den producera 300 000 ton biobränsle per år. Råvarubehovet motsvarar en långtradare var tionde minut hela dygnet 365 dagar per år.</p>

<p>Men bioraffinaderiet ska också integreras med massabruket i Östrand. Så förutom sågspån och bark ska svartlut och andra lämpliga restprodukter från massatillverkningen gå direkt in i raffinaderiet. Det innebär att det inte finns någon oro för att raffinaderiet ska drabbas av råvarubrist.</p>

<p>– Det kan jag inte se ska hända, säger Roger Östlin.</p>

Roger Östlin, projektchef för SCA:s blivande bioraffinaderi i Östrand kan inte se att det kan bli någon råvarubrist i den blivande anläggningen trots att den kommer kräva motsvarande en långtradare var tionde minut vid full drift.

<p class="linkBlock">LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/anders-ygeman-gron-kredit-ska-oka-biobransleproduktionen/">Ygeman: ”Grön kredit ska öka biobränsleproduktionen”</a></p>

<p>För någon vecka sedan kom beskedet att Preem byter spår när det gäller raffinaderiet i Lysekil. I stället för uppgradering av tjockolja med hög svavelhalt ska det bli i huvudsak HVO-produktion med <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/preem-miljardsatsar-pa-rapsolja-i-lysekil/">rapsolja som en viktig råvara</a>. Men där ska också pyrolysolja från bolaget Pyrocell som samägs med Setra förvandlas till i biobensin. </p>

<p>Fabriken vid Kastets sågverk i Gävle har börjats bygga. Och planen är som ATL tidigare skrivit att <a href="https://www.atl.nu/skog/forst-i-europa-med-biodrivmedel-fran-sagspan/">produktionen ska vara i gång i slutet av 2021.</a> När allt är klart ska det produceras cirka 25 000 ton pyrolysolja där varje år. En beskedlig volym med tanke på att den totala mängden bioråvara som ska processas i Lysekil är cirka 1 miljon ton.</p>

<p>– Visst är det liten volym. Men vi ser det som ett första steg, det här är en helt ny teknik. Och blir det så framgångsrikt som vi hoppas kommer flödet att succesivt ökas på, säger Åsa Håkansson, affärsutvecklare på Preem. Men när, var och hur mycket är inget hon kan uttala sig om.  </p>

Pyrocells anläggning i Gävle ska leverera till 25 000 kubikmeter pyrolysolja per år till Preems raffinaderi i Lysekil. Det är 2,5 procent av behov för den anläggningen. ”Men vi ser det som ett första steg, säger Åsa Håkansson”, affärsutvecklare på Preem.

<h3>Pyrocell</h3><p>Status: Startar i slutet av 2021</p><p>Produktion: 25 000 ton/år</p>

<p>Det kommer att krävas stora mängder importerade råvaror när anläggningen i Lysekil är i full drift. Dock inte palmolja eller PFAD, två mycket kritiserade råvaror då de leder till skövling av regnskog i Indonesien och Amazonas.</p>

<p>– Det är inte aktuellt, lovar Åsa Håkansson.</p>

<p>Metoder som inte är lönsamma i dag men möjligen blir det i morgon kan öppna nya möjligheter att förvandla hushållsavfall och grot till flytande biobränslen.</p>

<p>– Då kan vi bli väldigt flexibla när det gäller råvaror. Mycket är på gång där.</p>

<h3>Tre pilotanläggningar för biobränsle</h3>

<p>I Norrsundets hamn, en halvtimmes bilfärd från Gävle, ska Colabitol ha sin nya anläggning klar 2023. Där ska 800 000 kubikmeter etanol förvandlas till 500 000 kubikmeter biobränsle per år. Det ska ske med katalytisk reformering, en process Colabitol har patent på.</p>

<p>Företaget har tre pilotanläggningar i hamnområdet. Men nu ska det byggas en ny fabrik för storskalig produktion på bara något år.</p>

<p>– Vi får se om det är en för ambitiös plan, säger Colabitols vd Magnus Nyfjäll.</p>

800 000 kubikmeter etanol ska bli 500 000 kubikmeter biobränslen i Colabitols blivande anläggning utanför Gävle. Den ska stå klar 2023. ”Vi får se om det är för ambitiöst”, säger vd Magnus Nyfjäll.

<p>Några problem med att få tag på råvaran blir det inte, tror han.</p>

<p>– Vi har inte bestämt hur vi ska handla upp den ännu. Helst köper vi lokalt, alltså svenskt, men det är gott om etanol på den internationella marknaden.</p>

<h3>Colabitol</h3><p>Status: Klar 2023</p><p>Produktion: 500 000 kubikmeter/år</p>

<p>Oavsett måste Colabitol skeppa in etanol. Sveriges största etanolproducent, Lantmännen Agroetanol, producerar i dag cirka 230 000 kubikmeter per år, främst för den tyska marknaden. Inte ens hälften av behovet.</p>

<p>De färdiga biobränslena ska Colabitol sälja dels via sina egna mackar men också erbjuda andra kunder, till exempel åkerier, bussbolag och lantbrukare men också återförsäljare som OK eller Circle K.</p>

<p>Magnus Nyfjäll tror att bolaget har en ljus framtid. Dels för att det enlig honom finns ett växande intresse för deras patenterade metod att framställa bränsle. Vilket kan ge intäkter från licensförsäljning. Men också utifrån det stadigt växande behovet av olika typer av biobränslen på den svenska marknaden.</p>

<p>– Det vi kommer att producera motsvarar cirka fyra procent av dagens bränslebehov. Det kommer att behövas mycket mer. Det finns en hel palett av olika biodrivmedel som bara kommer att växa. Som måste växa om Sverige ska klara miljömålen.</p>

<h3>Reduktionsplikten</h3><p>Reduktionsplikten infördes 2018 för att minska förbrukningen av fossila bränslen bland annat med en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. För 2020 är nivån på 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel. 2030 ska bensin innehålla 28 procent förnyelsebart och diesel 66 procent. Från och med nästa år ska flygbränsle innehålla 0,8 procent biodrivmedel för att 2030 ligga på 27 procent. </p>

<p>Det är högtryck hos landets biobränsleproducenter. ATL har tagit tempen på en sektor som blir allt hetare.</p>

ATL har tagit tempen på en sektor som blir allt hetare.

Boom för biobränsle – här är bolagen som satsar

Teknik

Så ser planerna ut för SCA, Pyrocell och Colabitol.