Mari Nälsén

Förstaskörd på ett av Gällseruds fält.

Ett enkelt system som bygger på lånade pengar och inget eget kapital men med nya vallmaskiner i bra skick, det är tanken med Molkomsbönnera HB där fem gårdar med olika inriktning driver bolag tillsammans.

Vi träffas i en maskinhall vid Molkoms industriområde där snittvagnen står inkörd för genomgång hos en av Molkomsbönnernas samarbetspartner. Efter lite tittande i hörnen lyckas alla till slut hitta en varsin stol och förse sig med kaffe ur automaten.

Att samarbeta var inget nytt för lantbrukarna kring Molkom, det hade de gjort länge. I mitten av 2000-talet hade de alla växt ur sina maskiner och flera av dem stod inför stora investeringar. Därför valde de att bilda ett gemensamt handelsbolag.

– Våra vallmaskiner var slut och vi behövde större och fler för att kunna vara effektiva, berättar Thomas Eriksson som driver Gällseruds gård.

Samarbete gjorde att de gick från att köra gräs hela sommaren till två intensiva veckor var.

Robin Hasbo, Jan Hedberg, Thomas Eriksson, Olle Nilsson, Patrik Berggren och Conny Gustavsson är Molkomsbönnera HB.

Molkomsbönnera HB bildades 2006 med syfte att äga maskiner som hyrs ut till delägarna. De gick in med 25 000 kronor var i en engångsinsats och bolaget förtidsfakturerade för första årets skörd. Sedan var de i gång. De började med att köpa in en rundbalspress och en slåttermaskin för att kunna få större kapacitet.

– Vi märkte direkt att det fungerade eftersom vi gick från att köra gräs hela sommaren till två veckor per gård, berättar Patrik Berggren som driver Molkoms Lantbruk AB.

I dag äger bolaget snittvagnar, slåttermaskiner, strängare, spannmålskross, ensilagefräsar och en vält. Det är främst vallmaskiner det handlar om.

– Spannmålsmaskiner håller vi oss med själva, berättar Conny Gustavsson, en av delägarna. Det fungerar inte när allt ska tas samtidigt så det enda vi har gemensamt i bolaget är en spannmålskross och en välter.

Fungerar perfekt tycker Olle Nilsson, Gällseruds Gård AB, som tack vare bolaget kan köra fräscha maskiner. Här med medarbetarna Gustav Pettersson och Anders Ingmarsson.

Principen är enkel och bygger på lånade pengar. Maskinerna som bolaget äger hyrs ut till delägarna och timpriset sätts efter resultatet som alltid ska bli noll.

– Omsättningen är omkring 500 000 kronor årligen och om vi skulle göra vinst sänker vi maskinhyran, berättar Olle Nilsson som tillsammans med Thomas Eriksson driver Gällseruds gård.

Alla delägare är överens om att det är ett väl fungerande system där de tagit hjälp av en F-skattare som sköter service och en annan som ser till att maskinparken är tvättad och fräsch även om den som sist använde alltid grovstädar efter sig.

Butterfly slåttermaskin slår nio meter totalt. Molkomsbönnera har två identiska från 2012 och 2017.

Två snittvagnar 4401 Strautman finns i bolaget.

Fördelarna är långt fler än nackdelarna, det är de överens om.

– Vi har alltid fräscha maskiner och det finns ett stort nät av folk som kan hjälpa till och sedan har vi ganska roligt tillsammans också, säger delägaren Jan Hedberg.

Nya maskiner som tas om hand ger också en större säkerhet mot haverier.

– Syftet med bolaget är ju att vi ska kunna köra nya maskiner som håller, säger Robin Hasbo som brukar omkring 300 hektar och har dikoproduktion.

Nackdelarna är att man bör vara flexibel och anpassningsbar. Att kunna ge och ta.

– Det som gör att det fungerar är att vi har olika produktioner och vår vall ska tas vid olika tidpunkter. De som har växande djur är först på listan och vi som har både och tar vår vall i olika omgångar, förklarar Patrik Berggren. Vårt system hade inte fungerat om vi allihop hade varit mjölkbönder och behövde skörda samtidigt, konstaterar han.

Två av allt, även ensilagefräsarna från Reck.

De medger att det finns flaskhalsar även om det inte är någon stor grej. Det är omöjligt att vara på två ställen samtidigt vilket gör att någon vackert får vänta på sin tur.

Totalt sett körs maskinerna omkring 320 timmar varje säsong, de används för att slå cirka 1 000 hektar och strängar lika mycket.

– Det är rätt optimalt och det är ungefär vad vi och maskinerna hinner med, säger Olle Nilsson.

De finns alla i en radie om två mil vilket också är en förutsättning för att byten och transporter ska ske smidigt och lätt. Händer något och det behöver lagas hjälps de åt även om målsättningen är att slippa skruva.

Flexibel är ledordet i samarbetet. De som har växande djur står först på listan.

Syftet är alltså att delägarna och deras lantbruk ska ha tillgång till maskiner som de kanske annars inte skulle kunna hålla sig med. Inte heller finns någon maskinstation inom rimligt avstånd vilket också bidrar till valet av gemensamt bolag.

När byter ni ut maskinparken?

– Vi har något möte då och då där vi diskuterar frågor som nyinvesteringar. Det tycker vi är roligt, säger Thomas Eriksson.

Det är samarbete som är nyckelordet här och det är något som både lantbrukare och andra företagare i trakten gjort i många år. Bland annat äter de lunch ihop, varje dag.

– Ja, det stämmer, det gör vi. De som kan och vill träffas varje dag på restaurangen mitt i byn för lunch.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lista-tio-tips-for-ett-lyckat-samarbete/">Rådgivarens bästa tips för att lyckas med samarbetet</a>

<h3>Delägarna</h3>Robin Hasbo, ekologisk integrerad dikoproduktion med mycket simmental och charolais. Brukar 300 hektar varav 75 till 100 hektar spannmål, resten vall och bete.Thomas Eriksson och Olle Nilsson driver Gällseruds gård. Integrerad dikoproduktion plus inköpta kalvar av tung köttras såsom charolais och limousin. Odlar nära 650 hektar varav 150 hektar spannmål, resten vall och bete. Thomas driver även ett fjärrvärmeverk.Conny Gustavsson har inköpta slaktdjur och odlar 280 hektar varav cirka 80 spannmål.Jan Hedberg och Patrik Berggren har dikor av blandad valör som charolais och angus. De brukar 230 hektar varav 75 till 100 hektar spannmål och har dessutom en entreprenadfirma. <h3>Maskinerna</h3>2 snittvagnar årsmodell 2010 och 2016. 4401 Strautman.2 Butterfly slåttermaskiner, 9 meter från 2012 och 9 meter från 2017. 2 strängare Tamp, 9 meter 2012 och 2016.2 ensilagefräsar Reck 2012 och 2015.1 spannmålskross Mursk tubläggare 2016.1 välter Väderstad AXL 12 meter 2017.

I värmländska Molkom har bönderna alltid samarbetat med varandra. 2006 gjorde fem lantbrukare det officiellt med gemensamma maskiner och bolag: Molkomsbönnerna HB.

Fem gårdar driver ett gemensamt maskinbolag. Så här går det till.

Böndernas strategi gav dem bättre maskiner

Lantbruk

I värmländska Molkom har bönderna alltid samarbetat med varandra. 2006 gjorde fem lantbrukare det officiellt med gemensamma maskiner och bolag: Molkomsbönnerna HB.