Helena Björk/TT

Bönder kan få tillbaka många tusen kronor i skatt genom att tanka fossildiesel. Arkivbild.

”Tjänar man mest på att tanka fossilt så kommer lantbruket också göra så.”

”Körde ett år på HVO när det var billigare och det var ett jättefint bränsle men just nu ligger priset för högt”.

Så skriver medlemmar i Facebookgruppen Lantbrukaren med över 27 000 medlemmar och långa diskussionstrådar om lantbruksfrågor.

Jordbruksmaskiner inom det svenska jordbruket ger varje år upphov till mellan 500 000 och 600 000 ton koldioxidekvivalenter, som är ett sätt att räkna om olika växthusgasers klimatpåverkan till koldioxid, enligt Naturvårdsverket.

Utsläppen står för 16 procent av de totala utsläppen från alla arbetsmaskiner i landet, där industri- och byggsektorn utgör drygt 40 procent. Och det finns ett relativt enkelt sätt att minska jordbrukets andel – att använda sig av den fossilfria dieseln HVO, som står för hydrerad vegetabilisk olja.

– En väldigt stor fördel är att den kan användas i befintliga maskiner. Man behöver inte göra några tekniska förändringar och man kan använda samma distributionssystem som för fossil diesel. Så det innebär inga tekniska anpassningar och kostnader till följd av det, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola.

Problemet är att HVO100 – som är skattebefriad – är ungefär 1:30 kronor dyrare per liter än den vanliga dieseln. Prisskillnaden blir ännu större genom skattelättnader för fossildiesel som syftar till att svenskt jordbruk ska kunna konkurrera med importerade jordbruksprodukter. Skattelättnaderna innebär att en gård som brukar 100 hektar åkermark kan få uppemot 19 000 kronor i skatteåterbäring per år.

Ren HVO, HVO100, som säljs i Sverige ger i genomsnitt 85 procent lägre utsläpp än fossildiesel, enligt Energimyndighetens beräkningar. Utsläppen av växthusgaser skulle kunna vara både lägre och högre, beroende på valet av råvara.

På den svenska marknaden består HVO100 av fetter från restprodukter i livsmedelsindustrin, tallolja och andra vegetabiliska oljor. En av de sistnämnda är den kritiserade palmoljan, som Energimyndigheten har tagit hänsyn till i sina beräkningar, enligt professor Pål Börjesson. Användningen av palmolja väntas minska på sikt efter ett EU-beslut om att den ska fasas ut helt till år 2030.

Tekniken finns redan i dag för att skala upp produktionen av HVO100 genom att använda sig av restprodukter från trä- och skogsindustrin, som till exempel sågspån. Byggnationen av en demoanläggning har påbörjats i Gävle. Men större produktion för att omvandla råvarorna till olja som behövs i framställningen av HVO finns inte på plats.

– Det skulle kunna gå snabbare och det skulle behövas mer styrmedel som smörjer det hela, säger Börjesson.

Vilka styrmedel som ska införas för att jordbruket ska bli fossiloberoende utreds just nu och ett slutbetänkande ska lämnas i juli. Inget är klart men några alternativ ligger på bordet, enligt regeringens utredare Helena Jonsson.

– Ett är en biopremie, att man skulle subventionera de förnyelsebara alternativen. Ett annat är att man skulle få högre arealstöd om man kunde visa att man körde på fossilfritt, säger hon.

Men hon ser också att bredare åtgärder är nödvändiga.

– Man behöver titta på mer än enbart bränslekostnad för att bli fossiloberoende i jordbruket. Att effektivisera, byta ut fossil råvara och öka återvinningen är områden vi tittar på vad gäller såväl fordonsbränsle som andra insatsmedel.

<h3>HVO</h3>HVO, hydrogenated vegetable oilTillverkas av både vegetabiliska oljor och animaliska fetter. De vanligaste råvarorna till den HVO som säljs i Sverige är slaktavfall och PFAD som är en biprodukt från palmoljeproduktion. Även tallolja, palmolja, teknisk majsolja som en restprodukt från etanoltillverkning och rapsolja används som råvara.Palmoljan i HVO är certifierad enligt EU:s regler för förnybara drivmedel. Detta regelverk gör att högre krav på hållbarhet ställs på palmolja som går till drivmedel än palmolja som används till exempelvis mat och hygien.Källa: Miljöfordon.se och Drivkraft SverigeHVO100Ren HVO som inte blandats med fossil diesel.Utsläpp från HVO utöver koldioxidUtsläppen som påverkar gatumiljön: kväveoxid och partiklar, är desamma vid förbränning av förnybar diesel som vid förbränning av fossil diesel.Källa: Miljöfordon<h3>Biobränsle</h3>Biobränslen är ett samlingsbegrepp för bränslen som tillverkas av organiskt material. Till exempel växter, slam från reningsverk eller slaktavfall. De kan vara gasformiga som biogas, flytande som etanol eller fasta som exempelvis ved och pellets.Att tillverka biobränslen av avfall eller av restprodukter inom jordbruket är ofta mest optimalt för miljön och klimatet. När biobränslen tillverkas av skogsprodukter är risken däremot stor att produktionen inte sker hållbart, som när regnskog skövlas och ersätts med oljepalmsplantager.Källa: Världsnaturfonden<h3>PFAD</h3>Beräkningarna av utsläppen från PFAD, en restprodukt vid palmoljeframställning, baseras i dag på utsläpp efter framställningen som till exempel transporter. Klassificeringen som restprodukt gör att växthusgasutsläppen som själva palmoljeproduktionen orsakar inte i räknas in i beräkningarna av utsläppen som PFAD orsakar.Men reglerna är på väg att ändras så att utsläppsberäkningarna av restprodukten PFAD måste inkludera utsläppen från själva palmoljeproduktionens utsläpp. Det kommer att öka utsläppssiffrorna för produkter som innehåller PFAD.Källa: Intervju med Pål Börjesson, Lunds tekniska högskola

Jordbruksmaskiner som drivs av diesel släpper ut hundratusentals ton koldioxid i Sverige varje år, trots att det finns fossilfri diesel som leder till en bråkdel av utsläppen.Övergången till fossilfria HVO100 bromsas av det högre literpriset – och av statliga rabatter på fossil diesel.

Bromsas av det högre literpriset – och av statliga rabatter.

Bönder nobbar biodiesel – för dyrt

Teknik

Övergången till fossilfria HVO100 bromsas av det högre literpriset – och av statliga rabatter på fossil diesel.