Eva Westin

”Det borde egentligen vara uppenbart att det är skattepliktigt”, säger Henrik Kisterud på Skatteverket.

Under 2018 utbetalades drygt 1,7 miljarder kronor i intrångsersättning från staten. Det kan vara kompensation för marker som biotopskyddas, blir naturreservat eller exproprieras vid byggen av exempelvis vägar och järnvägar.

Ersättningen är skattepliktig och ska som regel tas upp som kapitalinkomst.

– Vi ser att det finns en risk att det blir fel. Dels att det inte redovisas, dels att det redovisas i fel inkomstslag, som näringsverksamhet i stället för inkomst från kapital, säger Henrik Kisterud, kontrollsamordnare, Skatteverket.

Skatteverket har granskat ersättningar som betalades ut 2015 och 2016. Myndigheten har begärt in uppgifter från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Trafikverket och jämfört med markägarnas inkomstdeklarationer. Kontrollen ledde till cirka 200 beslut om åtgärder. Den oredovisade försäljningen motsvarade sammantaget 80 miljoner kronor.

Liknande kontroller har gjorts även tidigare och enligt verkets bedömning undanhålls skatt vid cirka 20-25 procent av utbetalningarna. Det innebär för 2018 oredovisade intäkter på upp till 437 miljoner kronor.

– Det borde egentligen vara uppenbart att det är skattepliktigt. Har man en skogsfastighet eller en jordbruksfastighet och får en ersättning, oavsett om man säljer hö, skog eller avyttrar en del av fastigheten så borde man inse att det är skattepliktigt. Att det skulle vara skattefritt är ganska långsökt, säger Henrik Kisterud.

Samtidigt tror han lantbrukarna om gott och menar att det kan finnas flera orsaker till att pengarna inte redovisas.

– Det kan vara okunskap. Eller kanske kopplat till att man tycker att staten har varit inne och påtvingat en någonting och att man därför inte ska betala skatt? Vi kan bara spekulera.

Eftersom det inte skickas några kontrolluppgifter vid utbetalning av intrångsersättning och det sällan blir en lagfartshändelse hos Lantmäteriet är det en inkomst som flyger under radarn.

En lösning, som Henrik Kisterud ser det, är att det skickas en kontrolluppgift till Skatteverket, som vid en fastighetsförsäljning, när en intrångsersättning betalas ut.

– Vi får fundera på om det är en framkomlig väg. Det här skulle inte behöva hända. Det är onödigt att det blir fel.

Skatteverket har möjlighet att gå fem år tillbaka i tiden för att granska deklarationer och upptäcka felaktigheter. Under den tiden kan också skattebetalaren göra en självrättelse.

– Då riskerar man ingen extra påföljd.

<h3>Jämställs med fastighetsförsäljning</h3>• Staten betalade ut drygt 1,7 miljarder kronor i intrångsersättning till markägare under 2018. • Störst belopp, 998,5 miljoner kronor, utgick från Naturvårdsverket för bildande av naturreservat. • Skattemässigt är inkomsten att jämställa med en fastighetsförsäljning. • Vinsten beskattas i de flesta fall som inkomst av kapital med 30 procent. • Om Skatteverket upptäcker att markägaren har lämnat oriktiga uppgifter, kan konsekvensen bli ett skattetillägg på 40 procent. I grova fall kan Skatteverket göra en brottsanmälan.

Varje år missar svenska bönder att betala in mångmiljonbelopp i skatt för intrångsersättningar.– Det finns risk för att man får ett skattetillägg. I grövsta fall kan man till och med bli brottsanmäld, säger Henrik Kisterud på Skatteverket.

Bönder missar att betala intrångsskatt – 437 miljoner kronor i oredovisade intäkter 2018.

Miljonstor skattesmäll kan drabba lantbrukare

Företagande

Svenska lantbrukare missar att betala in mångmiljonbelopp i skatt för intrångsersättningar varje år.