Rasmus Lundgren

Att sittande parti straffas i mellanårsval är mer regel än undantag och i nattens val till kongressens två kammare förlorade Republikanerna som väntat majoriteten i representanthuset. Partiet behåller makten i senaten. Sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset i januari 2017 har Republikanerna haft majoritet i både senaten och representanthuset och i och med partiets förlust i en av de två kamrarna minskas partiet och presidentens manöverutrymme kraftigt.

De senaste månaderna har båda partier uppvaktat USA:s runt 3,2 miljoner bönder. Lantbrukarna i USA står traditionellt bakom Republikanerna och i det förra valet röstade <a href="https://www.agweb.com/article/farmers-helped-elect-trump-but-trade-wars-erode-their-support/">70 procent</a> på partiets presidentkandidat Donald Trump. Men väljargruppen har börjat vackla i sin lojalitet.

Många av de distrikt där utgången inför valet var oviss ligger i jordbruksbygder som 2016 röstade på Donald Trump och Republikanerna. Och det har under hösten fått republikaner att oroas och demokrater att vädra morgonluft. Läget har sett likadant ut på flera håll i den amerikanska Mellanvästern och både presidenten och hans nära medarbetare har flitigt besökt jordbruksbygderna för att piska upp stödet för republikanska kandidater. Donald Trump var nyligen den första presidenten <a href="https://www.foxnews.com/politics/trump-to-address-future-farmers-of-america-convention-ahead-of-midterms">sedan 1991</a> som besökte jordbruksmässan Future farmers of America i Indiana, en delstat med ett extra viktigt senatsval som Republikanerna tog hem i natt, och jordbruksministern Sonny Perdue har i upptakten till valet besökt 42 delstater för att få upp stödet på landsbygden. Och det finns ett tydligt skäl för partiet att bry sig om lantbrukarna: Donald Trumps ”Amerika först”-politik har inte varit speciellt gynnsam för just den här väljargruppen.

Donald Trump under ett kampanjmöte i Indiana på måndagen.

När USA i somras införde strafftullar på kinesiska varor värda <a href="https://www.agriculture.com/markets/newswire/sonnys-roadshow-how-trumps-ag-chief-sells-a-trade-war-to-farmers">34 miljarder dollar</a> svarade Kina med samma mynt. De kinesiska tullarna riktade in sig på bilar och jordbruksprodukter och slog därmed hårdast mot just de väljargrupper som bar Trump till Vita huset i valet 2016. Soja är ett tydligt exempel på just det. Den största marknaden för en av landets största exportprodukter har försvunnit, skriver <a href="https://www.nytimes.com/2018/11/05/business/soybeans-farmers-trade-war.html?action=click&amp;module=Top%20Stories&amp;pgtype=Homepage">New York Times</a>. Exporten till Kina var förra året värd 26 miljarder dollar och den har nu minskat med 94 procent. Den franska tv-kanalen <a href="https://www.france24.com/en/20181001-usa-midwest-could-farmers-fury-spell-trouble-trump-trade-war-china-republicans-midterms">France24</a> pratade nyligen med Doug Schroeder, soja och majsbonde i Mahomet i Illinois:

”Dagen då Kina meddelade att de införde tullar förlorade jag omedelbart 80 000 dollar. Kina importerad en av fyra sojabönor, fortsätter han. Så på ett bräde förlorade vi 25 procent av vår verksamhet”, säger han till tv-kanalen. I förra valet röstade han på Donald Trump men visste inte inför tisdagen om han skulle att lägga sin röst på Republikanernas kandidat.

Om konflikten med Kina fortsätter befarar många att Kina ska vända blicken åt andra marknader för att fylla sitt behov av till exempel soja. Något liknande inträffade på 1980-talet när Jimmy Carter slutade sälja spannmål till Sovjet efter deras invasion av Afghanistan. Då fyllde länder som Brasilien och Argentina tomrummet som USA lämnat efter sig.

Även exporten till Kina av jordbruksprodukter som vete och fläskkött har minskat kraftigt, vilket liksom fallet är med soja har dragit ner priserna över hela brädet.

<h3>”Plåster på ett skotthål”</h3>

Delstaten Wisconsins slogan är ”America's dairyland”, Amerikas mjölkland, en allt annat än missvisande slogan. Stora delar är direkt eller indirekt beroende av mjölk och ostproduktion. I valet <a href="https://abcnews.go.com/Politics/wisconsins-failing-dairy-industry-means-farmers-play-vital/story?id=58886981">2016 svängde delstaten</a>, som traditionellt röstat på Demokraterna och var en starkt bidragande faktor till Trumps valvinst. Inför tisdagen var läget osäkert.

Kina, Kanada och Mexiko, alla länder som är i pågående handelskonflikter med USA, utgör nästan hälften av all mjölkexport från Wisconsin. Trump och Republikanerna har angripit det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta hårt och det har pågått infekterade diskussioner med Mexiko och Kanada. I ett nytt handelsförslag, USMCA, föreslås Kanade öka sin import av mjölkprodukter från USA. Men många är skeptiska till om det kommer att hjälpa, en mjölkbonde beskriver det som ”ett plåster på ett skotthål”.

<h3>Stödpaket på 12 miljarder dollar</h3>

USA:s politiska system ger tisdagens val en enormt stor betydelse. Under Trumps tid i Vita huset har Republikanerna haft majoritet i båda kamrarna senaten och representanthuset. Förlusten i representanthuset innebär att Donald Trumps möjligheter att få igenom sin politik minskar kraftigt. I senaten var runt en tredjedel av de hundra platserna uppe för omval och fler demokratiska platser än republikanska står på spel. I representanthuset, där ledamöterna har tvååriga mandatperioder, väljs alla de 435 representanterna. Enligt de sammanvägda opinionsundersökningarna inför valet spåddes att Republikanerna att förlora makten i representanthuset, något som mycket riktigt blev fallet.

En tredjedel av senaten och alla platser i representanthuset väljs under tisdagen.

I början av oktober lyfte Trump förbudet på etanolbränsleblandningen E15 också det delvis för att underlätta för lantbrukare, både genom lägre bränslepriser och ökad efterfrågan på majs.

För att blidka lantbrukare och underlätta situationen för dem har Republikanerna också, förutom ett intensivt kampanjande i jordbruksdelstater, också lovat lantbrukare ett tolv miljarder dollar stort stödpaket, varav runt hälften redan betalats ut.

”Hela lantbruksindustrin är nere i rännstenen. Tar du 12 miljarder och delar upp på alla grödor där ute blir det inte mycket”, säger B.J. Reeg, lantbrukare i Iowa, som trots sin kritik mot presidenten skulle rösta på honom, till nyhetsbyrån <a href="https://www.agriculture.com/markets/newswire/iowa-farmers-wary-of-aid-trade-wars-but-still-turn-out-for-trump">Reuters</a>.

USA:s bönder har i mångt och mycket varit förlorare under Donald Trumps presidentperiod som ofta präglats av internationella handelskonflikter.Inför tisdagens mellanårsval till den amerikanska kongressen, då Republikanerna förlorade majoriteten i representanthuset, riktade partierna blicken mot lantbruksdistrikten.

Tullar och handelskonflikter drabbar amerikanska lantbrukare och lojaliteten till Republikanerna vacklar.