Börge Nilsson

Bondeåret har varit omtumlande också i Estland. Nu ser rapsen lovande ut. Nästan för bra, eftersom den fina hösten gjort att den växt sig onödigt stor inför vintern.

Fjolårets höga spannmålspriser och sommarens torka har gjort bondelivet till en berg- och dalbana för Olav Kreen i Viru-Nigula, halvvägs mellan Tallinn och Narva.

– Det var tur att jag avverkade sju hektar skog i våras när virkespriserna var höga, säger han.

Annars har det varit mest otur. I den svåra torkan fick Olav bara 62 procent av skörden året dessförinnan. Dessutom såldes allt till i förväg uppgjorda priser.

Investeringsbidragen som är delfinansierade av EU är viktiga för estländska bönder. Olav Kreen har fått stöd till en maskinhall, en såmaskin och en skördetröska.

– I fjol hade jag god vinst. I år räknar jag med en rejäl förlust. Sånt är livet.

Då är det skönt att veta att EU-bidragen kommer när de ska.

– För att kompensera bönderna för torkan föreslog regeringen att halva stödet skulle betalas ut redan i oktober. Men vi sa nej, eftersom resten inte skulle komma förrän efter årsskiftet. Att veta när pengarna kommer och att det sker före årsskiftet är viktigare.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/tag/stodkaoset/">Här hittar du hela granskningen av stödkaoset</a>

Nu står den stilla, men sovjetiska bandtraktorn Traktor 25 har rullat många mil på Taluveeres åkrar. Styrningen sköts med två spakar, en för respektive band.

Precis som i Sverige söker Olav bidrag helt digitalt. Utöver arealersättningar kan han också få projektbidrag till investeringar. EU och staten har tidigare betalat mellan 30 och 50 procent av en maskinhall, en skördetröska och en såmaskin. Pengarna består av en pott som söks en gång per år.

Nivån på gårdsstödet stiger sakta. När Estland gick med i EU 2004 var det 273 kronor per hektar. I fjol låg det på 863 kronor. Med förgröningsbidrag fick Olav Kreen 1 263 kronor hektaret.

Han kan turerna, är ordförande för Estlands jordbrukshandelskammare, EPKK, och har tidigare arbetat på Estlands jordbruksdepartement. Som chef för landsbygdsutvecklingen var han med och förhandlade fram villkoren för EU-medlemskapet.

<h3>EU en förutsättning för lönsamhet</h3>

– Våra steniga marker är inte de bördigaste. Utan arealbidrag vore det ingen mening att fortsätta.

Att driva jordbruk har Olav Kreen lärt sig i Sverige. I början av 1990-talet ordnade Bo Forsberg i Bredbyn praktik åt honom hos familjen Nordin på Lövsjö gård i Överhörnäs, Västernorrland. Det har han haft nytta av.

– Jag är tacksam för att de lärde mig hur en privatägd bondgård fungerar, säger Olav Kreen.

<h3>Rabaveere talu</h3>Ägare: Olav KreenBolagsform: Äger genom enskild firma. Driver i aktiebolag. Areal: 600 hektar åker, varav 400 ägda. 100 hektar skog. Odlar: 250 hektar vete, 150 hektar korn, 120 hektar raps. 80 hektar råg, ärtor och bönor. Skörd: 2017 gav 2 900 ton. 2018 ger 1 800 ton. Anställda: 3-4 plus Olav Kreen själv. Omsättning, exklusive EU-bidrag: 4,1 miljoner kronor inklusive entreprenad och skog. EU-bidrag: Cirka 1 miljon svenska kronor. Resultat: 2016 förlust på 800 000 svenska kronor. 2017 gav 1,2 miljoner i vinst. 2018 väntas ny storförlust.

I mitten av december får estländske spannmålsbonden Olav Kreen punktligt årets gårdsstöd. I februari kommer miljöersättningen.– Som företagare måste jag veta när pengarna kommer, säger han.

Lantbrukaren Olav Kreen: ”Utan arealbidrag vore det ingen mening att fortsätta”.

Bönder i Estland får sitt stöd i tid: ”Viktigt att veta”

Företagande

Lantbrukaren Olav Kreen i Estland: ”Utan arealbidrag vore det ingen mening att fortsätta”.