Cecilia Persson

Inte ensam, det finns hjälp att få - om man vill ta emot den.

Sjukdom, ekonomi, torka, skilsmässa och alkohol - där har vi de fem vanligaste orsakerna till att en bonde får problem som går ut över djurens hälsa.

Det säger bondekompisen och mjölkbonden Kenneth Sturesson.

– Det pratas alldeles för lite om människan bakom problemen. Människan glöms bort i det här, säger han till ATL efter <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nya-missforhallanden-pa-arlagardar/">Uppdrags Gransknings uppmärksammade reportage </a>om missförhållanden på svenska djurgårdar som sändes för ett par veckor sedan.

Kenneth Sturesson driver en medelstor mjölkgård med en kompanjon på norra Öland, men lägger också mycket tid på att stötta bönder som av olika skäl har det svårt. Han är en av tre bondekompisar på ön och har haft sitt uppdrag i flera år.

– Tjänstemannen tittar i stallarna. Det gör inte jag. Jag tar hand om bonden. Jag tar god tid på mig, frågar om bondens gård och familjeförhållanden. Då märker han efter en tid att det är någon som bryr sig och det är då jag kan ställa de svåra frågorna, säger Kenneth Sturesson.

De senaste åren har Öland drabbats hårt av torka, inte bara 2018 utan även åren innan och efter. Länsstyrelsen vädjade om transportstöd för djurbönder men fick avslag från regeringen i fjol. Kenneth Sturesson är övertygad om att torkan har påverkat bristerna på flera gårdar på ön. Blir det ännu ett torrår på Öland kan det slå hårt, befarar han.

– Jag är mycket orolig för mina bondekollegor. Jag vet folk som fått sälja djur för att kunna betala skulder. Och jag är rätt så orolig inför vallskörden.

Som bondekompis blir han ofta den första bryggan ut ur krisen, innan man går vidare med professionell hjälp.

Bondekompisen Kenneth Sturesson är själv mjölkbonde och har fått hjälpa många lantbrukare i kris.

Dålig ekonomi och alkoholproblem är två vanliga orsaker till att det går illa på en gård. Med djur kan välmående förvandlas till vanvård på några få dagar om till exempel utgödslingen slutar fungera. Men det kan också bero på en sorts tunnelseende.

Ett exempel är bonden som inte ville byta slakteri trots att stallarna var överfulla och det var långa slaktköer. Men det löste sig när en person från det andra slakteriet i Kalmar helt enkelt tog kontakt med bonden och hämtade djuren.

– Det är viktigt att både veterinärer och ekonomirådgivare vågar ta på sig rollen att fråga också hur bonden har det, säger Kenneth Sturesson.

Men det finns också gårdar som år efter år dras med problem med djurvälfärden. Där behöver länsstyrelsen snabbare följa upp problemen, tycker Kenneth Sturesson.

– Men jag tycker att länsstyrelsen i Kalmar och omsorgsgruppen ska ha en eloge för ett bra samarbete.

<h3>”En bonde kan göra vadsomhelst”</h3>

Kenneth Sturesson är snart 70 år, när han var liten fanns det långt över tjugo mjölkgårdar där han växte upp. I dag är det en kvar. Han har själv fått stötta personer i att fatta beslut om att sälja eller arrendera ut gården om den inte går att leva på.

– Ibland kan det tunga oket handla om vad föräldrarna ska säga, eller samhället. Men det handlar inte om ett misslyckande. Man kan äntligen få rätsida på ekonomin. En bonde kan ju göra vadsomhelst.

Arkivbild. Här kontrollerar länsstyrelsen höjden på ett foderbord. Det är viktigt att länsstyrelsens kontrollanter också berättar hur en lantbrukare med personliga problem kan få hjälp, tycker Kenneth Sturesson.

Kenneth Sturesson återvänder till den utdragna torkans effekter på Öland. Men kanske har den ändå har fått fler att sänka garden. Fler vill hjälpa.

– Jag pratar en del på olika möten med andra bönder och jag avslutar varje möte med att säga: det är inte bara jag som är bondekompis, alla här kan vara bondekompis. Lyssna, uppmuntra och ta vara på varandra. Och jag har hört att många har anammat det.

<h3>Kenneth Sturessons råd till länsstyrelsen för att öka förtroendet vid kontroller:</h3>• Berätta alltid för bonden att det finns personlig hjälp och stöd att få och hur man får den. • Var öppen och transparent under kontrollen med vilka brister som upptäcks och vad som ska dokumenteras. Det ska inte komma som överraskningar i efterhand. • Ha tätare kontakt med lantbrukaren efter att ett föreläggande har gjorts. Vänta inte för länge med återbesök.<h3>Råd och stöd för lantbrukare</h3>Om det av någon anledning finns brister i skötseln av en djurbesättning, kan den regionala djuromsorgsgruppen kopplas in för att vända utvecklingen. Djuromsorgsgruppen kan bestå av representanter från bland annat LRF, rådgivningsverksamhet, branschföretag och länsstyrelsen.LRF erbjuder också stöd via en Bondekompis för lantbrukare som av olika anledningar mår dåligt eller behöver stöd. Bondekompisar är ofta lantbrukare i LRFs olika regioner.Nummer till regionala Bondekompisar och omsorgsgrupper går att hitta på LRFs webbplats, lrf.se.<h3>Bondekompisens uppdrag</h3>En lyssnande medmänniska som känner till lantbrukets villkor.Har inte alltid lösningar på problemen, men försöker tillsammans med dig som har det jobbigt att komma vidare. Det kan vara svårt att tänka logiskt när man är mitt uppe i en svår situation.Ersätter inte professionell hjälp som kuratorer, psykologer eller ekonomirådgivare i de fall sådana behov finns.Källa: LRF

Glöm inte bonden bakom missförhållandena. Det säger mjölkbonden och bondekompisen Kenneth Sturesson, efter den senaste tidens mediala uppmärksamhet kring vanvård på djurgårdar.

Öländske mjölkbonden Kenneth Sturesson tror att torkan har fått fler att stötta varandra.

Bondekompisen: ”Pratas för lite om människan bakom problemen”

Marknad

Öländske mjölkbonden Kenneth Sturesson är bondekompis på Öland – tror att torkan har fått fler att stötta varandra.