Niklas Larsson

Den nya stora traktorn från Bolinder-Munktell kallades Bison 800 i reklamen. Bakaxelpartiet kom också från föregångaren 470 Bison. Senare fick 800 en ny bakaxel.

Det nya flaggskeppet T 800 lanserades som lösningen på de stora gårdarnas behov av en ny stortraktor. Traktorn kom upp i ”100 hästarsklassen” med sin sexcylindriga motor. Lantbrukare som i dag är pensionärer kan berätta hur de följde med sin far på en plöjningsdemonstration för att titta på den nya stordragaren från Eskilstuna.

Modellen skapade ett sug för stora traktorer som finns kvar än i dag. Det återspeglas i att man kan få se ett antal T 800 köra på veteranplöjningar. Men när T 800 var ny var den gjord för effektivt arbete och för att avverka stora arealer till en lägre arbetskostnad per hektar. Brist på arbetskraft under hektiska perioder liksom stigande arbetskostnader drev utvecklingen mot allt större traktorer. T 800 blev en modernare lösning för att minska kostnaden för arbetskraften.

BM 800 var traktorn som de stora gårdarna kunde köpa utan att betala allt för mycket för styrkan. Så lanserades den nya modellen.

Föregångaren 470 Bison ansågs inte längre tillräcklig och kändes omodern redan i början av 1960-talet. Det hade man sett i marknadsundersökningar. 470 Bison hade ju rötterna i ett koncept som fanns redan på 1950-talet i modellen BM 55. Att tvingas klättra upp i hytten bakifrån var inte längre okej. Marknaden krävde en uppdatering.

På veteranplöjningar kan man idag få se traktorn som en gång i tiden var det största man kunde köpa från BM i Eskilstuna.

Motorn i T 800 användes redan i den största BM-tröskan, S 950, och var bekant i lantbruks-sammanhang. Volvos D 50 motor kunde användas till mycket, såväl skogsmaskiner som lastmaskiner hade den. Jämfört med motorn i 470 var 800:ans motor inte volymmässigt så mycket större, det skilde endast 0,09 liter, men effekten var högre tack vare att D 50 motorn gick med ett högre max varvtal.

Följ ATL på <a href="https://www.instagram.com/tidningenatl/">Instagram</a>.

På den tiden var 100 hästkrafter en magisk gräns och den sprängde man med T 800. Man kom upp i 106 hästkrafter, mätt i SAE. Mätte man i DIN blev max effekt istället 98 hästkrafter. Kraften kunde man utnyttja bäst genom att köra fort istället för att dra tungt. Då behövde man inte vikta ned traktorn för att den skulle få ut sin motoreffekt i dragförmåga. Traktorn var ju bara tvåhjulsdriven.

Växelspaken i mitten. Förarmiljön i en 800 kommer från 1960-talet och det började märkas på 1970-talet när en del konkurrenter hade en betydligt mer modern komfort.

Hur mycket kunde då en 800 avverka i plöjning? Den frågan ställde sig Skogs- och Lantarbetsgivare föreningen tillsammans med BM. Året var 1967 och det hade regnat dubbelt så mycket som ett normalt år den hösten. Sex gårdar fick testa Bison 800 med en sexskärig 14 tums delburen plog. Plöjdjupet var 20 centimeter och jordarten sandjord till styv lera. Slirningen fick bestämma hur många skär som skulle användas samtidigt. Sex skär var bäst på sandjord, fem skär var bäst på tyngre jord och fyra skär var bäst på styv lera.

En fin T 800 bör väl visas upp på en veteranplöjning. Många uppskattar motorljudet i lastbilsmotorn från Volvo.

Efter testerna kom man fram till att en förare kunde avverka 12 hektar på åtta timmar med Bison 800. Det var bäst att 800:an fick jobba med de långa dragen och att en mindre traktor gjorde småjobben. Resultatet presenterades i kundtidningen Traktornytt.

Att T 800 var byggd i Sverige hade stor betydelse för kunderna. Betydelsen var så stor att ett konkurrerande märke i en manual till sina försäljare försåg dem med argument för att bemöta kundens invändningar mot en traktor byggd utomlands.

Volvo BM utvecklade T 800 i mitten av 1970-talet och gav den en lite större motor. Hytt-tillverkaren Hara byggde en modernare hytt med mer glas och med bättre ergonomi när hydraulikens spakar hamnade i en panel. Men växelspaken fanns fortfarande på golvet och i mitten. När T 800 pensionerats 1979 fick den efter ett par år en efterföljare i form av en hyttlös exportversion som kallades 2600.

T 800C blev den sista modellen. Förutom att växelspaken fortfarande var placerad i mitten på golvet så blev hytten lite modernare.

Inte bara veteran. En T 800 kan fortfarande göra ett jobb. Traktorn på bilden jobbade vid fototillfället på en djurgård med att dra fodervagnen.

<a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/prenumerera-pa-atl/?lp-variation-id=1&_ga=2.23756082.927169363.1540189242-988698501.1539591090">Prova Premium</a> redan i dag – för bara 1 krona

<h3>T 800 – FAKTA 1971 </h3>Motor: Volvo D 50 Cylindervolym: 5,13 liter. Effekt: 106 hk SAE vid 2 300 varv per minut.Vridmoment: 353 Nm SAE vid 1 500 varv per minut Antal växlar: 8 fram, 2 back. Osynkroniserad växellåda Kraftuttag: Oberoende och drivhjulsberoende. Däck: fram 11.00-16/8 och bak 18.4/15-38 Styrning: Hydraulmekanisk servostyrning Bränsletank: 150 liter Vikt: cirka 5 130 kilo (olika beroende på utrustning)

T 800 presenterades hösten 1966 och kallades Bison till en början. Med den nya BM-traktorn gick det att köra fortare. Den möjliga avverkningen mättes i ett test där en T 800 fick visa vad den gick för. Att traktorn var svensk var också viktigt.

Stort flaggskepp från 1966 som lever vidare på dagens veteranplöjningar.

BM T-800 – skapade ett sug efter stora traktorer

Teknik

Volvo BM:s flaggskepp T 800 lanserades 1966 som lösningen på gårdarnas behov av en stortraktor.