Martin Gustafsson

large_DennisJohbarn2.jpg

medium_DennisJohbarn2.jpg

small_DennisJohbarn2.jpg

thumbnail_DennisJohbarn2.jpg

DennisJohbarn2.jpg

Stora regnmängder har fallit i delar av landet under våren. Och som om det inte vore nog innebar de senaste skyfallen för cirka två veckor sedan att problemen förvärrades. På många håll har det inneburit ett försenat vårbruk och att vissa marker har fått sås om eller i värsta fall inte kan brukas alls.&nbsp;

ATL har varit i kontakt med flera entreprenörer runt om i Mälardalen och västkusten där vattnet inneburit stora problem för många lantbrukare. Även om företagen har mycket att göra upplever de inte att märkbart fler har kontaktat dem. Något de tror kan ha att göra med de senaste årens torka, som kan ha påverkat lantbrukarna ekonomiskt men också att dräneringsbehovet då inte framstått som lika akut som tidigare.&nbsp;– Det har varit rätt så lugnt ett tag eftersom det varit torka de senaste åren. Nu är det ett jämnt flöde med jobb och kanske en liten ökning men inte mycket, säger Steew Cederström på Närkes täckdikning som är uppbokad med jobb fram till hösten.&nbsp;Lars-Håkan Carlsson, täckdikare på Fiholmsby gård utanför Eskilstuna, tror att förfrågningarna kommer öka men att det tar en stund från tanke till aktiv handling.&nbsp;– Det blir säkert ett uppsving efter det här. Sist det var ett riktigt blötår så hade vi att göra i tre-fyra år, säger han.&nbsp;<h2>Framförhållning viktigt</h2>Båda menar att som lantbrukare är det viktigt att försöka ha framförhållning och att det är just under torkåren som täckdikningen borde göras. Resultatet blir också som bäst om den aktuella marken får ligga i träda.&nbsp;–&nbsp;Det är det bästa och sen tar man det när det är som torrast för då svarar marken som bäst, säger Steew Cederström.&nbsp;Enligt Dennis Johbarn, på AB Täckdikningar utanför Varberg, är det många marker i trakterna som skulle behöva dikas.&nbsp;– När man åker omkring och har detta yrket så har man ju sett stora arealer som legat under vatten och som helt klart är förstörda. Behovet är ju stort i mina ögon i alla fall, säger han.&nbsp;Men inte heller han har upplevt att fler har hört av sig.&nbsp;–&nbsp;Vi har fått 200 millimeter på ett par veckor men jag kan inte säga att det har ringt mer. Det rullar på som det ska. Det är ingen längre framförhållning, som det är just nu har vi att göra ett tag framöver, säger han.&nbsp;Hans analys är att en del lantbruksföretag är mer proaktiva än andra eftersom de är medvetna om hur stora förlusterna blir om skördarna slår fel.&nbsp;– Köper de ny mark så är det första de gör att se till att allt blir iordning och täckdikat. Annars blir avkastningen för dålig, säger han och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Men den stora delen av jordbrukarna ligger och avvaktar. I grund och botten är det ekonomin som styr.&nbsp;Men för länge ska man nog inte avvakta med täckdikning som lantbrukare.–&nbsp;Enligt klimatmodellerna så är det en ökande nederbörd i hela Sverige plus att temperaturen gör att det kommer mer som regn än snö. Då blir avrinning högre under vintern eftersom det inte binds i snötäcket längre, säger Ingrid Wesström, forskare på SLU:s institution för mark och miljö.&nbsp;Att investera i täckdikning lönar sig, menar hon.&nbsp;–&nbsp;Man får tillbaka pengarna kan man säga utan att överdriva. Man får ett jämnare skördeutbyte. Även om det funkar utan dränering vissa år så blir förlusterna större andra år. Med ett bra dräneringssystem kan man planera sina skördenivåer, säger hon.&nbsp;

<h3>Täckdikning</h3>Att dika jordbruksmark är i dag i princip en förutsättning för att kunna bedriva intensivt jordbruk. Särskilt på de lerjordar som kännetecknar de stora slättbygderna i Sverige.&nbsp;Täckdikningar kräver kontinuerligt underhåll för att fungera. Det är viktigt att lantbrukaren varje år undersöker utlopp och brunnar så att ingenting slammat igen. Upptäcker man blöta partier på något fält är det också viktigt att undersöka dräneringen.&nbsp;Dikningar gjorda för 100 år sedan kan fortfarande fungera, men system är inte anpassade för dagens tyngre maskiner med ett intensivt jordbruk.Källa: Ingrid Wesström, SLU.&nbsp;

Video: Snabbare täckdikning med plog

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/hirWazEVnBmg_KjBlauw0OVwAIWiFo0Emba9Ot4w9FfsaBTuKQF4WKLhcl59x4DI" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Snabbare täckdikning med plog"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "Catrinelunds G\u00e5rd s\u00e4ljer b\u00e5de kedjegr\u00e4vare och dikningsplogar. Men sj\u00e4lva k\u00f6r de nu enbart med den billigare och snabbare plogen.", "name": "Snabbare t\u00e4ckdikning med plog", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/f/F/fF7dl591ZvBIrelfjU2KAA_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2019-10-30T14:16:44", "duration": "PT3M", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 5044}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/hirWazEVnBmg_KjBlauw0OVwAIWiFo0Emba9Ot4w9FfsaBTuKQF4WKLhcl59x4DI"}</script></div>

Den blöta våren har inneburit stora bekymmer med utebliven sådd och risk för förstörda skördar.&nbsp;Täckdikningsentreprenörerna tror på ett uppsving.–&nbsp;Sist det var ett riktigt blötår så hade vi sen att göra i tre-fyra år, säger Lars-Håkan Carlsson, täckdikare på Fiholmsby gård.&nbsp;

”Senast hade vi att göra i tre-fyra år”.

Blöta våren kan öka viljan att dränera

Växtodling

Utebliven sådd och risk för förstörda skördar – täckdikare tror på uppsving: ”Senast hade vi att göra i tre-fyra år”.