Oskar Schönning

Det garvas en hel del i fikarummet i Peter Hildebrands ladugård när 9,5-gruppen har möte. Nio och en halv betyder nio mjölkbönder och en politiker. Det är den sistnämnde som är halvan. Ibland får även spannmålsbönder delta i mötena, men då får de ha med egen smörgås sägs det.

Vi befinner oss några mil utanför Eskilstuna. Här är det fortfarande tätt mellan mjölkgårdarna, ingen av bönderna har åkt mer än en och en halv mil till mötet. Sörmlands mjölkbälte, enligt de församlade.

Men för inte länge sedan var det även ett gnällbälte. 2015, när mjölkpriserna började dala var det många som gick hemma på ladugårdsbacken och svor.

Med hjälp av halvan - Alf Karlman – som är deltidspolitiker med bakgrund i flera olika partier började gruppen att samlas för att diskutera vad de kunde göra åt den fallande lönsamheten på mjölken. Detta ledde till planer på att starta ett eget mejeri. Men efter flera möten, bland annat med lokala ICA-handlare insåg gruppen att det skulle bli tufft. Tillsammans producerar de ungefär 10 000 kg mjölk om dagen och att få ut den mängden i lokala butiker skulle bli för svårt resonerade de.

- Så vi bestämde oss, vi kör Arla, säger Per-Ola Lisjö, som enligt ATLs bedömning fungerar som en slags ledare för den informella gruppen.

Den som talar mest är dock Karl-Arne Larsson, som förutom att ha den största gården även basar över deltidsbrandkåren på orten. Det är också Karl-Arne Larsson som ligger bakom 9,5-gruppens direktkontakt med Arlas svenska affärsledning.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/utbrytargrupp-bakom-arlas-sommarmjolk/">Utbrytargrupp bakom Arlas sommarmjölk</a>LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arlabonder-saknar-insyn-i-bolaget/">Arlabönder saknar insyn</a>

För trots att gruppen är med och äger Arla upplevde de tidigare att bolaget styrdes över deras huvuden. Samtidigt hade gruppen börjat samla på sig konkreta idéer och ville komma i kontakt med Arlas svenske VD, Patrik Hansson.

- Det kan ni glömma, han är alldeles för upptagen, blev svaret från en förtroendevald bonde, enligt gruppen.

Men så fick Karl-Arne Larsson ont i foten. Och eftersom han då inte kunde göra något annat kunde han lika gärna dra i väg ett mejl till Patrik Hansson, resonerade gruppen. Och vips befann sig den blonde Sverigechefen med de halländska diftongerna i samma ladugård som sina ägare.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arla-sveriges-chef-om-storinvesteringen/">Arla Sveriges chef om storinvesteringen</a>

Resten är historia, hoppas gruppen. Böndernas förslag om betesmjölk och Sverigemjölk knådades vidare inom Arla och blev till 2018 års test med Sommarmjölk.

- Det här är det största som hänt konventionell mjölkproduktion i Sverige, säger Per-Ola Lisjö.

<h3>"Som en folkomröstning om beteskravet"</h3>

Idén går ut på att de konventionella bönder som låter sina kor vara ute och beta längre än vad den svenska beteslagstiftningen kräver får extra betalt. Tanken är sedan att det ska driva upp försäljningen på de produkter som är gjorda på mjölken, som förutom dryckesmjölk även kommer att användas till fil, grädde och gräddfil.

- Därför blir detta också lite som en folkomröstning om beteslagstiftningen, säger Karl-Arne Larsson. Vill folk ha betande kor och är de beredda att betala för det?

Förutom Arla handlar 9,5-gruppens möten även om annat. Till exempel har de bytt rådgivning och köper numera också gödning ihop. Nu vill de uppmana fler bönder att gå samman och hjälpa varandra.

- Man går hemma på ladugårdsbacken och gnäller. Men om man träffas, då händer det grejer. Man måste få skratta och ha kul, säger Peter Hildebrand.

<h3>Testet med Arlas sommarmjölk</h3>Den extra betalningen är 7,2 öre/kg mjölk under maj, juni, juli och augusti. Sista anmälningsdag är 15 april.Projektet gäller endast konventionella gårdarKorna ska vara ute 25 procent längre än beteslagstiftningen. I övrigt gäller samma regler som lagen.Den extra tiden kan fördelas som 1,5 timme extra per dag eller 15–30 dagar extra på säsongen beroende på var i landet gården ligger.Perioden är 1 april–31 oktober för mellan- och södra Sverige och 1 maj–1 oktober för norra Sverige.De dagar djuren är ute ska dokumenteras i exempelvis Arlas beteskalender, gårdens brunstkalender eller stalljournal.Projektet genomförs som ett test i Sverige under 2018 och ska utvärderas under hösten.Ett liknande system finns i Arla i Tyskland.Källa: Arla

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arla-tittar-pa-vaxtbaserade-produkter/">Arla tittar på växtbaserade produkter</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/danska-arlabonder-kraver-tuborghs-avgang/">Danska Arlabönder kräver Tuborghs avgång</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ake-hantoft-2017-var-ett-starkt-ar/">Åke Hantoft: “2017 var ett starkt år”</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/marknadskronika/nu-kan-det-vara-dags-att-spara-i-toppen/">Nu kan det vara dags att spara i toppen</a>

En stukad fot. Det är vad som ligger bakom de konventionella Arlaböndernas möjlighet att få extra betalt för mjölken i sommar. ATL har träffat gruppen med Arlabönder som gått från gnäll till handling.