Hans Dahlgren

Per-Ola Wilhelmsson har växtodling och nötköttsproduktion på sin gård i Gårdarp utanför Löberöd i centrala Skåne.

– Vi har ont om grovfoder i år. Så jag letar upp allt jag kan för att dryga ut ensilaget, säger han.

En kilometer därifrån sitter Börje Gustafsson från Södra Sandby maskinstation bakom ratten på en stor betupptagare med extrautrustning för att kunna skörda och hacka blasten. Den direktlastas i en vagn som dras av en traktor vid sidan av upptagaren.

– Jag skulle gissa att vi kommer att skörda omkring 100 hektar blast, säger han.

Nödfoder. Per-Ola Wilhelmsson räknar med att fylla plansilon, som rymmer 200-250 ton, med betblast.

För Per-Ola Wilhelmssons del handlar det om tolv hektar, vilket uppskattningsvis kommer att ge 200-250 ton ensilage. Att skörda betblast som foder har man gjort tidigare på gården. När de själva skötte upptagningen av betor slog de först blasten med en slaghack och tog tillvara på den. Senast det skedde var på 1990-talet.

Nygammalt. För första gången sedan 90-talet skördas betblast på Per-Ola Wilhelmssons gård utanför Löberöd.

Sedan ersattes blasten av Bet-mix, en produkt som består av betbitar och gröna växtrester som rensats bort vid sockerbruket. Den var enklare att hantera och gjorde blasten överflödig. Men eftersom betskörden blir lägre i år väntas också lägre tillgång på Bet-mix.

– Bet-mixen har de dragit ner hårt på i år. Jag får inte mer än drygt 150 ton. Jag brukar ta drygt 400 ton.

Vad har du för andra alternativ för foder?

– Jag har sått in 30-40 hektar med fånggrödor efter veten, oljerättika och ettårigt gräs, så vi får se vad det kan bli av det.

Djuren uppskattar betblasten, däremot innehåller den mycket vatten vilket kan visa sig när den pressas samman i plansilon.

Per-Ola Wilhelmsson motverkar bristen på foder efter sommarens torka med att hacka upp sockerbetsblast för att göra ensilage till djuren.

– Vi kanske blandar i lite halm för att slippa pressvattnet.

Inget ensileringsmedel används. Eventuellt kommer Per-Ola Wilhelmsson att lägga lite syra ovanpå blasten och täcka det med ett lager Bet-mix och räknar då med att det klarar sig hela vintern.

– Man kanske får skala av lite på ytan men det brukar för det mesta ensilera sig rätt bra.

Grovhackat. I den hackade betblasten finns också lite gräs som växt i raderna med betor.

<h3>Skörden mycket mindre än normalt</h3>

Även om vallarna har återhämtat sig efter sommarens torka så räknar han med att den totala skörden hamnar på mellan 60 och 70 procent av det normala. Men inte ens med betblasten kommer fodret att bli tillräckligt.

– Jag kommer att begränsa antalet tjurar. Jag är lyckligt lottad eftersom jag köper in djuren, så jag kan bestämma hur många jag köper in. Så vi får se hur många djur det blir när jag samlat in allt foder.

<h3>FAKTA/Sockerbetsblast</h3>Blast från sockerbetor innehåller väldigt mycket vatten. Halten torrsubstans (TS) är bara omkring 15 procent, vilket innebär att det blir stora mängder pressvatten i en plansilo vid ensilering.Ensileringsprocessen vinner på att blasten förtorkas, men samtidigt ökar då risken för jordinblandning, beroende på hur torkningen sker.Ett annat sätt att höja TS-halten är att blanda med något torrt material.Blasten innehåller oxalsyra som i för stora mängder kan vara skadligt, men mängder betblast upp till 30 procent (TS) av fodret borde hålla sig under gränsvärdena. Det är dock viktigt att ge tillskott av kalcium och magnesium, eftersom oxalsyran binder dessa mineraler.Mjölkkor är känsligare än köttdjur om ensilaget skulle ha blivit feljäst på grund av jordinblandning. Källa: Rolf Spörndly, SLU

I Skåne skördas nu blasten till sockerbetor för att motverka bristen på foder. Växtodlaren och köttbonden Per-Ola Wilhelmsson utanför Löberöd hackar blast från sina tolv hektar sockerbetor för att göra ensilage till djuren.

”Letar upp allt jag kan för att dryga ut ensilaget.”

Han motverkar foderbrist med sockerbetsblast

Lantbruk

Per-Ola Wilhelmsson utanför Löberöd hackar blast från sina sockerbetor för att göra ensilage till djuren.