Svenska hushåll lägger i snitt bara 12,5 procent av inkomsten på mat som blivit billigare sedan EU-inträdet, vilket pressat svenska bönders lönsamhet.
Blågula matinköp ger klirr i bondens kassa
Bondens andel av "matkronan" är 30 procent om konsumenten väljer svensk mat, enligt ny LRF-rapport.
Det visar den årliga undersökningen Matkronan för 2019 från LRF.
Av rapporten framgår det också att den svenska lantbrukarens inkomstandel på en genomsnittlig matkasse (beskrivet som "matkronan") bara är 9 procent av totalpriset – en ökning med 0,5 procentenheter sedan 2016.
– Bonden tar en oproportionerlig del av risken i livsmedelskedjan. Väder och klimat utgör hela tiden risker som bonden inte kompenseras för. Om vi ska stärka vår egen matproduktion så måste riskerna spridas mer jämlikt i hela livsmedelskedjan, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.
Men om konsumenten i stället väljer svensk mat för importerad ökar bondens andel till i snitt 30 procent, enligt rapporten.
Den importerade matens andel matkronan uppgår till 36 procent, en ökning med 4 procentenheter sedan 2010. Men LRF noterar en något utplanad andelstillväxt i det fallet. Handelns andel av matkronan är 31 procent, följt av livsmedelsindustrin, 13 procent, och staten som tjänar 11 procent via moms.
Restaurangernas andel av hushållens utgifter har ökat med drygt en procentenhet de senaste tio åren till 6 procent. Men av det kött som säljs på restauranger är bara 20 procent svenskt.