Malin Eborn

I stället för en konventionell kemisk fungicid kan det bli bakterier som ska bekämpa svampangrepp i spannmål framöver.

– Inom fem till tio år är troligen biologisk bekämpning mycket mer vanligt förekommande än i dag, säger Sören Pagh, BASF Crop Protection, och som också är ordförande för Svenskt Växtskydd, föreningen som företräder växtskyddsindustrin i Sverige.

På sikt tror Sören Pagh att biologisk bekämpning kan ta 15 till 25 procent av totalmarknaden för växtskydd och ändå upp halva marknaden i vissa marknadssegment. De områden där biologiska medel kan bli stora är mot svamp, insekter och betningsmedel.

<h3>Används i växthus och bärodling</h3>

Biologisk bekämpning är inte nytt utan förekommer bland annat i växthuskulturer och inom bärodling. De biologiska substanserna är dock ofta lite dyrare och mer komplicerade att använda i kombination med att de inte riktigt kommer upp till de kemiska växtskyddsmedlens effekter. Därför har produkter haft svårt att nå ut på marknaden.

Men när allt hårdare krav ställs för att kemiska produkter ska godkännas eller få förlängt godkännande har växtskyddsindustrin börjat kolla mer på den biologiska sidan. Det handlar också om ett ökat tryck från handeln och konsumentledet.

– Livsmedelskedjorna ställer krav på att det inte ska finnas några resthalter i livsmedel. För att klara detta blir nog en del odlare tvungna att välja en biologisk produkt, säger Sören Pagh.

Ett växande antal ekologiska lantbrukare är naturligtvis också ytterligare en anledning till att växtskyddsindustrin satsar på biologisk bekämpning.

Det, som enligt Sören Pagh, ligger närmast till hands i växtodlingen är biologisk betning av potatis. Detta kan bli verklighet inom fyra till fem år. I dag betas potatis bland annat med en av de mest ifrågasatta kemiska substanserna, neonikotinoider, som misstänks ligga bakom den stora bidöden i Europa, och som redan förbjudits i blommande grödor som raps.

Mats Andersson, som företräder Bayer Crop Science, ser också andra fördelar med biologiska produkter. Vissa kemiska substanser på marknaden har haft en nedåtgående effekt på grund av resistensutveckling hos skadegöraren.

– Vi tittar på om de biologiska medlen har en annan verkningsmekanism jämfört med de kemiska produkterna, det kan göra dem intressanta ur ett annat perspektiv, säger han.

Genom att alternera eller kombinera produkterna kan man få en längre överlevnad för dagens växtskyddsmedel. Men för att de biologiska produkterna verkligen ska få ett stort genomslag på marknaden krävs en säkrare och högre effekt, tror han. Därför krävs också mer kunskap om produkterna och deras funktion, menar han.

Kenneth Alness på Lantmännen Bioagri tror också att en kombination av biologiska och kemiska produkter blir ett vinnande koncept i framtiden. Lantmännen Bio Agri ligger bakom framgångarna där kemisk betning kunnat ersättas med behandling med het vattenånga, Thermoseed, eller naturligt förekommande jordbakterier, Cedomon och Cerall.

Slår man ihop dessa motsvarar det utsäde använt på en ungefär en tredjedel av spannmålsarealen i Sverige. Metoderna har också fått ett stort genomslag internationellt.

Kenneth Alness påpekar däremot att den mycket omfattande registreringsprocessen i EU är ett hinder för att många biologiska produkter inte når marknaden. Processerna kan ta många år och kosta tiotals miljoner kronor.

– Tyvärr har vi ett antal mycket intressanta mikroorganismer som vi lägger på hyllan eftersom vi inte kan ta registreringskostnaden, säger han.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tio-rad-for-att-radda-vilda-bin/">Tio råd som ska rädda världens bin</a>

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/steg-pa-vag-mot-biologisk-bekampning-av-don/"> Steg på väg mot biologisk bekämpning av DON</a>

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverket-finansierar-19-forsoks-och-utvecklingsprojekt/"> Miljoner till forskning om miljö</a>

Mikroorganismer, som bakterier och mikrosvampar ingår i EU:s regelverk för växtskyddsmedel, vilket också gäller för kemiska växtskyddsmedel. Efter EU-kommissionens godkännande av organismen krävs godkännande av enskilda länders myndigheter. I Sverige sköts detta av Kemikalieinspektionen. För närvarande finns drygt 20 stycken mikroorganismbaserade produkter godkända som växtskyddsmedel i Sverige. Nyligen har det tagits fram riktlinjer för hur effekten av biologiska bekämpningsmedel och andra så kallade lågriskmedel ska utvärderas för att förenkla produktregistreringen.

Källa: Så godkänns biologiska bekämpningsmedel för försäljning, Sveriges Lantbruksuniversitet

Biologisk bekämpning är en metod för att begränsa skadegörare med hjälp av andra organismer till exempel mikroorganismer, insekter och växter. Metoden bygger på grundläggande ekologiska interaktioner mellan organismer som till exempel konkurrens och predation. Fördelar med biologisk bekämpning är att man inte tillför några ämnen som är främmande för naturen samt att skadegörare har betydligt svårare att bygga upp någon form av resistens mot dessa jämfört med syntetiskt framställda medel.

Källa: Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Sveriges Lantbruksuniversitet

När kraven på kemisk bekämpning hårdnar kan biologisk bekämpning fylla den lucka som saknas för odlare. Nu satsar den konventionella växtskyddsindustrin allt mer på att ta fram nya lösningar.

Hårdnande villkor för kemiska medel gör att bolagen satsar mer biologiskt.

Byter kemiskt skydd mot biologiskt

Växtodling

Hårdnande villkor för kemiska medel gör att växtskyddsbolagen satsar mer biologiskt.