Vikten av biologisk mångfald är ingen nyhet för branschen, men så sakteligen har frågan hamnat i konsumentens blickfång. Var det IPBES-rapporten, som visar att en miljon arter av växter och djur riskerar utrotning, som landat i folks medvetande? Eller den allmänna medvetandehöjningen om klimatet efter förra årets torka? Eller möjligen en smygande känsla av att nog var det mer insekter som klibbade mot bilrutan för 20 år sedan?

Förmodligen rör det sig om en kombination av flera orsaker. Insikten har resulterat i att gemene man gör om delar av gräsmattan till äng, och en vedklabb med tak och borrhål har blivit en storsäljare. Visst är det bra. Biologisk mångfald har blivit mer begripligt och kännbart för konsumenten. När fruktträden handpollineras av billig arbetskraft i Kina därför att pollinatörerna lyser med sin frånvaro blir det än mer uppenbart var vi inte vill hamna. Biologisk mångfald är minst lika viktigt som klimatfrågan.

Frågan är hur den nyfunna medvetenheten går att använda för att gynna biologisk mångfald, lantbrukets ekonomi och ge konsumenten gott samvete och ökad kunskap? Naturbeteskött och de betande mularnas gärning är ett givet exempel.

Många företagare jobbar väldigt aktivt med biologisk mångfald i dag, men hur tydligt kommuniceras det i butik och på produkten vad det faktiskt innebär på gårdsnivå? Ett marknadsföringsexempel är från Future Market i New York som har tagit fram chips gjord av åtta olika grödor som odlats i en god växtföljd. Varför det är positivt med en bra växtföljd lyfts också fram på produkten gentemot konsument.

Det kommer att hända mer framöver gällande biologisk mångfald. Nästa år ska en ny global strategi för biologisk mångfald antas vid FN:s konvention om biologisk mångfald. 1 juli tog Finland över ordförandeklubben för EU:s ministerråd och har bland annat sagt att de ska ta steg för att införa FN:s konvention om biologisk mångfald.

Biologisk mångfald är en avgörande del för vår matproduktion, men vi kan bli bättre på att både mäta och berätta om det. Det menar Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU, som menar att du som företagare behöver sätta upp tydliga mål att mäta – och berätta vad du gör!

”Om vi kan få livsmedelsproducenter, förädlare, dagligvaruhandeln och även restauranger att tydligt kommunicera kring biodiversitet får konsumenterna ännu en del att basera sina livsmedelsval på.” Det sa Cecilia Mark-Herbert, universitetslektor vid SLU nyligen i en AGFO-intervju. Behövs det ännu ett val för konsumenten går det att fråga sig?

Men vi ska inte underskatta gemene mans förmåga att ta till sig komplexa frågor, så länge vi presenterar dem i en begriplig kontext. Det gäller att göra biodiversitet lättförståeligt. Lika tydligt som en klibbig framruta i motljus.

Lantbruksjournalist och grundare av <a href="https://agfo.se">AGFO</a> med fokus på framtidens mat

Biologisk mångfald och särskilt pollinatörer har blivit en fråga konsumenten bryr sig om – frågan är hur lantbrukets ekonomi kan gynnas av den ökande medvetenheten? Det frågar sig ATL:s krönikör Frida Jonson.

Frågan är hur lantbrukets ekonomi kan gynnas av konsumenternas ökade medvetenhet, skriver ATL:s krönikör Frida Jonson.