Ulf Aronsson

Mycket talar för svenskt trä, samtidigt är transport- och arbetskostnader, samt produktutveckling ett hinder.

Omställningen till bioekonomi diskuteras inte bara inom skogsnäringen.

Både H&M och Ikea har ambitiösa målsättningar för att göra sina verksamheter mer hållbara.

– 2030 ska 100 procent av materialen som H&M använder vara återvunna eller komma från en hållbar källa, berättar Mattias Bodin, expert inom H&Ms hållbarhetsprogram.

Tyg från trä, det vill säga cellulosafibrer, kan vara ett alternativ, men då måste råvaran vara FSC-certifierad, anser H&M.

– Vi tycker FSC är den bästa standarden. Men vi kommer snart med en uppdaterad policy för skogsbaserade material, och utesluter inte att det kan bli aktuellt med andra standarder framöver.

Valet beror bland annat på att FSC har en liknande standard överallt.

– Vi är ett globalt företag som agerar globalt och det tänker vi fortsätta med. Därför är vi beroende av en global standard, säger Mattias Bodin.

Ikea har satt som mål att all träråvara ska komma från uthålliga källor redan 2020. Som uthålliga källor räknar de återvunnet eller FSC-certifierat.

– FSC har en hög trovärdighet globalt, och våra kunder som ofta finns långt från skogen litar på ett system som backas av miljörörelsen. Dessutom suspenderar FSC regelbundet certifikat, vi tappade själva ett certifikat i Karelen för några år sen. Det visar att processen fungerar, och är något som vi inte alltid ser i andra system, säger Ulf Johansson, skogschef på Ikea.

H&M anser sig redan ha så stor andel de kan av träbaserade textilier, som lyocell på bilden. Om det ska bli mer krävs kommersiell produktion av nya textilkvaliteter.

Bägge företagen använder gärna mer träråvara i produkterna, och det rör sig om stora volymer. H&M använder runt 0,5 – 1 miljoner ton bomull per år.

Det kan jämföras med Södras produktionskapacitet av dissolvingmassa, textilmassa, vid bruket i Mörrum på 170 000 ton per år.

Vad gäller just bomull håller H&M på att ersätta konventionellt producerad med ekologisk.

– Att vi inte ökar andelen cellulosabaserade textiler redan i dag beror på att de inte har rätt egenskaper. För att ersätta bomull behövs egenskaper som bomull, säger Mattias Bodin.

Men han ser andra möjligheter för trä som textilråvara:

– Polyester görs i dag av olja, och efter 2030 får vi svårt att använda fossil råvara. Men vi kommer att vilja ha polyester även efter 2030, och råvaran skulle lika gärna kunna vara trä. Det går att plocka isär cellulosan i sina beståndsdelar och bygga upp molekyler för nya material, precis som med fossil råvara, till exempel polyester. Men i dag finns ingen kommersiell tillverkning.

Hos Ikea är 60 procent av produkterna träbaserade. I fjol använde företaget 16 miljoner kubikmeter rundved till träprodukter, ytterligare 3 miljoner kubikmeter gick åt till produkter av papper. Av virket kom 1 miljon kubikmeter från Sverige.

– Det skulle kunna öka mycket. Nackdelarna med Sverige är att det är långt från kunderna och en hög lönekostnad. Om produktionen ska bli lönsam måste den automatiseras ytterligare. Men med ökat värde genom förädling sjunker transportkostnadens andel ut till slutkonsument, säger Ulf Johansson.

Men svensk råvara har också fördelar. En Ikea-studie vid en polsk möbelfabrik visade att det blev högre utbyte från svensk fura än från polsk.

Fast inte tillräckligt för att kompensera för transportkostnaden.

I dag är 60-70 procent av Ikeas virkesinköp i Sverige FSC-certifierad. Ulf Johansson tror inte det är några problem att öka det till 100 procent till 2020, med vissa undantag:

– Vi har till exempel samarbete med ett par björksågverk i Hälsingland som tillverkar komponenter för möbeltillverkning i Baltikum och Polen. De är allvarligt oroliga för om de kommer kunna få tag på tillräckligt med FSC-certifierad råvara i framtiden.

Och råvarubehovet ökar. Ikea växer med cirka 9 procent per år, vilket innebär att omsättningen ökar med över 50 procent på fem år.

I och för sig är målsättningen att göra mer av mindre, det vill säga att använda mindre råvara i varje produkt, så råvarubehovet kommer inte öka lika snabbt som omsättningen.

– Det finns absolut en potential för Sverige. Fura är Ikeas största trädslag, och det växer inte i Indien, till exempel. Bara häromdagen hade jag en diskussion med ett svenskt sågverk om hur vi skulle kunna lösa det: Att exportera virket till Indien eller färdiga komponenter för montering där, säger Ulf Johansson.

I Sverige är över 12 miljoner hektar FSC-certifierade. Arealen är fördelad på 24 företag, inklusive 14 paraplyorganisationer som certifierar mindre markägare.

Globalt omfattar FSC 190 miljoner hektar i 82 länder och 2016 var över 31 000 företag i 120 länder spårbarhetscertifierade enligt FSCs system.

I Sverige är drygt 11,5 miljoner hektar skogsmark PEFC-certifierad. Över 43 000 skogsägare och 3 400 entreprenörer är anslutna.

Globalt omfattar PEFC 300 miljoner hektar skogsmark, över 750 000 skogsägare och 18 800 företag.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/algen-hotar-klimatsmart-skog/">Älgen hotar klimatsmart skog</a>

Både H&M och Ikea använder gärna mer träbaserade material från FSC-certifierad råvara. Tillgång och kvalitet talar för svenskt trä, men det finns flera hinder.

Både H&M och Ikea har gärna mer träbaserade material i sina produkter. Men råvaran ska vara FSC-certifierad.