Anders Fällman

32-åringen Andreas Måttgård driver en maskinstation, föder upp köttdjur och säljer halm och hästfoder i mindre skala. I ett par samarbeten finns även växtodling och julgransodling.

– Det kan vara tufft att vara entreprenör. Är man inte jour för vallskörd är man jour åt sina djur på betet eller jour i snöröjningen.

– Men kontakten med alla trivsamma människor gör ändå att det är väl värt att fortsätta, säger Andreas Måttgård till tidningen Lantmannen.

Det är sju år sedan han skaffade sina första djur, fem stycken, för produktion av kött. Sedan dess har antalet ökat och är 150 inför våren, då cirka 95 kalvar kommer att födas. Han började med installade djur men går successivt över till utedrift.

Andreas Måttgård vill reducera foderkostnaden genom att förlänga betessäsongen och utarbeta en noggrann betesplan som i sin tur skapar ett lager av foder på rot när tillväxten i gräset avtar.

– En halvering av grovfodersförbrukningen är ett realistiskt mål men inte helt lätt att uppnå och kräver en hel del planering.

När Andreas Måttgård startade kostade grovfodret 1:50 per kilo ts, fritt foderbordet. I dagsläget ligger kostnaden på 1:40 och hans vision är att halvera den kostnaden, minst, och i bästa fall landa på 60 öre.

– Det är ett tufft satt mål som inkluderar vinterutfodring och ett smart bärgat vallfoder ute på betesvallarna.

Andreas vision är växtnäring i cirkulation med hjälp av djuren i stället för med maskiner. Målet är att gräset inte ska lämna fältet det producerats på.

– Om konsumtion och produktion sker på samma plats underlättar vi extremt mycket i lönsamhetskalkylen på punkten transporter. Det är billigare att flytta djur än att flytta foder, säger han.

Besättningen består av angus och hereford plus ett 20-tal mjölkrasdjur, SRB och holstein, som behöver sovras bort eftersom de inte fungerar tillräckligt bra i den betesbaserade uppfödning han utvecklar.

– Klimatet här vid kusten norr om Halmstad är gynnsamt för tillväxten på betet under säsong men hösten och vintern kan vara riktigt tuffa. Denna höst och vinter har gett svår påkänning. Jag märker det på slaktvikterna, erkänner Andreas.

– Regn och nollgrader är värst. Ingen trivs då, inte ens utedjuren.

Så till vida har denna vinter varit en tankeställare. Andreas hoppas att nyckeln till att nå målet utegång året runt med huvuddelen bete under åtta månader och kompletteringsfodring under resten av året bara kan uppnås med rätt djurmaterial samt torrt och bra hö.

En kollega till Andreas tipsade om att det är klokt att bromsa vommarna genom att kombinera blöta beten med torrt och bra hö med högre NDF och torrsubstans. Det behöver inte tvunget vara näringsrikt. Det viktigaste är att materialet inte passerar för fort genom vommen.

– Det är den lärdom jag har dragit av denna extremt blöta höst och vinter.

Djuren är ute året om och Andreas avser att fortsätta med den strategin.

– Jag tror inte att oljan blir billigare i framtiden och vi vill inte konsumera onödigt stora mängder plast och diesel.

I dagsläget har Andreas Måttgård skötselavtal, bete på andras marker och arrenden på cirka 250 hektar. Växtodlingen har successivt fått ge mer plats för betesvallarna. Han gör en omläggning till eko i år. Drömmen på sikt är att kunna köpa en egen gård.

– I så fall blir det kanske ett marknadsorienterat gårdsnamn som matchar köttet (klimatpositiva betesdjur), ett annat marknadsnamn för hästfodret och ett tredje för maskinstationen.

– Min vision är att i framtiden leverera ”grassfed beef” till Gröna gårdar, avslutar Andreas Måttgård i tidningen Lantmannen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-planerar-for-sveriges-storsta-godselbaserade-biogasanlaggning/">Han tilldelas stipendium för landsbygdsutveckling</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kottraserna-som-ger-lattare-kalvningar/">Köttraserna som ger lättare kalvningar</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svart-att-fa-ratt-att-halla-handjur-uppbundna/">Svårt få rätt att binda upp tjurar</a>

<h3>Andreas klimatpositiva betesdjur</h3>Gör jobbet: Andreas plus 1 timanställd.Areal: 200 hektar, arrenden och skötselavtal.Drift: Verksamheten bedrivs från flera gårdscentra, bland annat Vastad.Odling: Hälften vall och beten, hälften öppen växtodling (i år enbart vete på 36 ha).Djur: 150 köttdjur i dagsläget, besättningen utökas, 60 tackor.försäljning: All spannmål säljs i samband med skörd. Hästhö produceras på 10 ha. Singelplastas med en bogserad Ehlo 1620 bakom pressen.<h3>Andreas maskiner</h3>Traktorer: JD 6100, 2x JD 6910 (155 hk). Alla 15 år eller äldre.Vallkedjan: En 7,5 meter strängläggare, Press JD 990, balsamlarvagn Bala Agri, tubplastare Reeves 652. (Lejer in slåttermaskin.)Bearbetning och sådd: Plog - växelfemma, 7,5 m harv, 7,6 m Crosskillvält och Rapid 4:a från Väderstad.Tröska: John Deere 2254, 18 fot.Lastmaskin: Volvo 4200 (äldre midjestyrd), drömmer om en något nyare.

Hallänningen Andreas Måttgård utvecklar en betesbaserad köttdjursproduktion och hoppas nå god lönsamhet med hjälp av tubinplastaren och mycket vinterbete.

Andreas Måttgård hoppas på god lönsamhet med hjälp av tubinplastaren och mycket vinterbete.

Så sänker du dina foderkostnader

Lantbruk

Andreas Måttgård utvecklar en betesbaserad köttdjursproduktion och hoppas nå god lönsamhet med hjälp av tubinplastaren och mycket vinterbete.