Sara Johansson

Tisdag 3 november är det presidentval i USA. Många gamla politiska sanningar har ställts på huvudet sedan det begav sig sist. Strukturer som antogs cementerade har svajat, normer för mellanstatliga kontakter har övergetts och själva idén om att det finns fakta som även statschefer måste förhålla sig till har visat sig vatten värd om en statschef inte gillar fakta. Det har svindlat för alla med intresse för global politik.

Med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att en del verkar ha glömt att inte alla gamla sanningar blivit värdelösa. Det har talats om att en seger för Joe Biden skulle betyda bättre handelsrelationer mellan EU och USA, kanske till och med ett nytt handelsavtal. Det finns det inga garantier för. Joe Bidens demokrater är det parti som av tradition varit mest protektionistiskt. Donald Trumps inställning till frihandel har ändrat Republikanernas linje, inte Demokraternas.

USA:s största bondeorganisation, American Farm Bureau, har frågat presidentkandidaterna vad de tänker göra för att utveckla handeln och stoppa andra länder från att sätta orättvisa hinder i vägen för amerikanska produkter. Joe Bidens svar tyder snarare på att Demokraterna anammat den sittande presidentens retorik, med ord om att ”aggressivt” försvara amerikansk lag på handelsområdet. Donald Trump och hans talespersoner må ha uttryckt sig mer rakt på sak, men ingen amerikansk president, republikan eller demokrat, har gillat EU:s hantering av genmodifierade grödor och hormonbehandlat kött.

(Sedan är det förstås så att det då för fyra, eller fyrahundra i globala politikår, år sedan så kallade TTIP-avtalet var kontroversiellt även i EU, och debatten kring frihandelsavtal har inte blivit mindre het sedan dess. Men det är ett ämne för en annan kommentar.)

För USA:s lantbrukare har Donald Trumps konfronterande handelspolitik, med uttalat syfte att bland annat ge just lantbruket större marknadsandelar globalt, inneburit stora förluster när etablerade handelsrelationer, inte minst med Kina, brutit samman. Lantbruket har kompenserats med rekordhöga stöd, men det är en typ av symtomdämpande behandling som kan vara svår att upprätthålla på lång sikt.

Vad ett Biden-presidentskap antagligen betyder för handelsrelationerna med EU, och snart sagt allt annat i politikväg, är större förutsägbarhet. Donald Trump har inga problem med att hävda varandra uteslutande saker, ibland i en och samma mening. Han motsäger sina egna politiska företrädare, och sig själv. Tvärsäkra uttalanden om förestående förändringar görs via Twitter, för att senare visa sig vara omöjliga att genomföra. Joe Biden var vicepresident under Barack Obama och är en politisk veteran som kan spelets regler och som, hittills, varit villig att följa dem.

Den största skillnaden, för jordbruket och för världen, mellan Donald Trump och Joe Biden är att den senare, åtminstone på pappret, tar klimathotet på allvar. Den förre vill inte ens medge att klimatkrisen är en mänsklig skapelse som därmed kräver mänskliga ansträngningar för att motverkas.

Han kan förstås ha ändrat åsikt om det i övermorgon. Men då är det för sent för att påverka valet.

Det har talats om att en seger för Joe Biden skulle betyda bättre handelsrelationer mellan EU och USA, kanske till och med ett nytt handelsavtal. Det finns det inga garantier för, skriver ATL:s politikreporter Sara Johansson.

ATL:s politikreporter: Demokraterna är det parti som av tradition varit mest protektionistiskt.

Biden-seger ingen garanti för friare handel

Politik

Demokraterna är det parti som av tradition varit mest protektionistiskt, skriver ATL:s politikreporter Sara Johansson.