Fredrik Stork

Det råder just nu högtryck i bevattningsbranschen, och efter sommarens torka är det knappast förvånande. Vatten är som bekant vår viktigaste ingrediens för att grödorna ska gro, eller åtminstone en av de viktigaste.

Vill man vara religiös eller romantisk kan man till och med påstå att vatten ger liv. Men det gör även kunskap, så räkna med att det kommer att hända mycket på området de närmaste åren.

Redan nu till sommaren bjuder Borgeby in sin mässpublik med vatten som tema och förhoppningsvis kommer vi att få se nya produkter och forskningsrön i anslutning till det skånska mässarrangemanget.

Traditionellt har i första hand landets frilands- och potatisodlare ägnat sig åt att vattna sina grödor. Men trenden går mot att även vallodlarna i högre utsträckning övergår till att vilja styra vattenintaget.

2017 besökte jag Ölandslantbrukarna <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-rustar-oland-for-torkan/">Tobias och Karin Knutsson</a> som då precis hade byggt något så ovanligt som en damm för att bevattna sina vallar, och investeringen har fascinerat mig sedan dess. <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bevattningsdammen-raddar-arets-skord/">Investeringen var välbehövlig</a> under sommarens torka, och kommer säkert att åtföljas av flera liknande lösningar runt om i Sverige.

Potentialen är stor, eftersom det är svårt att få till den vattenmix som behövs för att maximera avkastningen på naturlig väg. Återförsäljaren Håkan Pettersson på Viby Teknik vet vad han talar om. De senaste 40 åren har det, enligt honom, bara förekommit ett år med optimal nederbörd. Alla andra år har grödorna i stället fått för lite regn, eller för mycket – eller allt vatten på en och samma gång i början av säsongen, för att ta några exempel.

I absoluta tal innebar detta att Karin och Tobias Knutsson kunde bärga den absolut <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bevattningsdammen-raddar-arets-skord/">bästa skörden någonsin</a> redan under den första bevattningssäsongen, och mildra effekterna av fjolårets förödande torka.

Andra fascinerande investeringar, vid sidan av bevattningsdammarna, är de enorma pivotanläggningar som börjar dyka upp runt om i landet. De är visserligen fortfarande sällsynta inslag. Men under hösten och inledningen av året slutfördes ändå åtminstone sju nya affärer och nybyggnationer enligt ATL:s sammanställning, vilket ändå får sägas vara ett bra resultat i sammanhanget.

En sökning på pivot på ATL.nu ger i nuläget fyra artikelträffar, och bland dem som tidningens reportrar har intervjuat ligger investeringen i pivotanläggningarna på runt 1-2 miljoner kronor, med en kalkylerad återbetalningstid på sju till åtta år.

Men teknik är en sak. Den mest relevanta frågan nu är kanske vilka följder torkan kommer att få i vårt allmänna medvetande, och då tänker jag initialt inte på lantbrukssektorn.

Sommarens torka blev milt uttryckt ett uppvaknande för såväl semesterfirare som politiker och kreditgivare, och har sannolikt satt bollar i rullning som vi ännu inte har sett vidden av. Förhoppningsvis är detta bra i den bemärkelsen att det kommer att aktualisera diskussionen om Sveriges självförsörjningsgrad. Men kanske kommer samhällsomvälvningen även att påverka din personliga bankman om torkåren blir fler.

Blir det så kan torkåren i förlängningen, enligt folk jag har pratat med, göra att bankerna blir mer intresserade av att titta på din bevattningspotential i samband med att de bedömer dina risker, och kanske leder det i så fall till att de blir mer angelägna om att säkra det som finns i stället för att låna ut pengar till nya markinköp och andra investeringar.

Potentialen för bevattning är stor, eftersom det är svårt att få till den vattenmix som behövs för att maximera avkastningen på naturlig väg, skriver ATL:s teknikreporter Fredrik Stork.

Din personliga bankman kan bli mer angelägen om att säkra det som finns.

Torkan kan ändra bankernas bedömningar

Växtodling

Det är svårt att få till den vattenmix som behövs för att maximera avkastningen på naturlig väg.