Marion Palm

För att vara med i betesförmedlingen behöver markägaren skicka in uppgifter på vilken typ av bete de har, vilken sorts djur de vill ha och hur betesmarkerna är inhägnade.

Initiativet kallas ”Betesförmedlingen” och finansieras delvis av EU-pengar. Syftet är att upprätthålla den biologiska mångfalden genom skötsel av betesmarker och slåtterängar. Fredrik Rydhagen, biolog på Länsstyrelsen i Skåne, förklarar att tjänsten också är ett sätt att nå miljömålen.

– Vi har förhoppningen att det ska resultera i att fler betesdjur totalt sett i landskapet. Det i sin tur kan leda till att det finns förutsättningar att fler naturbetesmarker blir hävdade, skriver han i ett mejl till ATL.

Bakgrunden är torksommaren 2018 som tvingade en del lantbrukare att nödslakta djur på grund av foderbristen. Samtidigt stod betesmarker obetade och idén att förmedla kontakt mellan djurägare och markägare växte fram.

För att vara med i betesförmedlingen behöver markägaren skicka in uppgifter på vilken typ av bete de har, vilken sorts djur de vill ha och hur betesmarkerna är inhägnade. Djurbönder ska fylla i vilken sorts djur de har, hur stor areal de behöver samt vilka krav de ställer på stängsel.

När länsstyrelserna får in anmälningar ska de matcha ihop lantbrukare och förmedla kontaktuppgifter. Men överrenskommelse och avtal står lantbrukarna själva för.

Tjänsten lanserades den 10 maj och projektet ska pågå 2019-2020. Därefter ska tjänsten utvärderas.

Många djurbönder har svårt att hitta bete åt sina djur och samtidigt står andra bönders marker tomma. Nu lanserar länsstyrelserna en tjänst som ska matcha ihop lantbrukare som kan byta tjänster.

Målet: Fler betesdjur i landskapet genom större samverkan.