Sara Johansson

Sedan åtta år tillbaka har Bengt Persson inredda burar för sina 28 000 värphöns. Den striden är över. Men det hindrar honom inte från att fortsätta att engagera sig i vad han menar är Jordbruksverkets felaktiga hanterande av förbudet mot oinredda burar.

Nu är han en av de 30 äggproducenter som stämmer staten. Trots att han säger att han hellre hade ägnat sig åt andra saker.

– Man vill ju inte hålla på med sånt här. Man vill ha en bra produktion och följa lagar som man tror är rätt, säger den 75-årige lantbrukaren.

Som en av de större producenterna bakom stämningsansökningarna står han för ett av de större skadeståndsanspråken, 2,3 miljoner kronor.

Det är inte första gången han möter myndigheter i rätten. Han har överklagat Jordbruksverkets dispensbeslut och vitesförelägganden från kommunen på 100 000 kronor i månaden, förelägganden som senare ogiltigförklarades.

Mindre framgång hade Bengt Persson när han åtalades, och 2008 fälldes i hovrätten för brott mot djurskyddslagen. Han ställde om till inredda burar 2009.

Alla processer har kostat pengar, tid och energi, även om han valt vissa av dem själv. Grisproduktionen och spannmålsodlingen har tidvis fått sponsra engagemanget i en äggproduktion på tvärs med vad lag och myndigheter kräver.

– Det är tur att vi har annan verksamhet också, annars hade vi gått i konkurs.

[YouPlaySinglePlayer video="631,584,119338"]

Frigående system var aldrig ett alternativ, även om det hade gett plats för fler höns. Bengt Persson är övertygad om att burar är bättre både för djuren och gårdens ekonomi.

Men marknaden är i allt högre grad av annan åsikt. Handelns intresse för burägg, hur lagligt producerade de än är, har minskat radikalt. I perioder har stallen stått tomma då det inte funnits någon att sälja burägg till.

Bengt Persson har lämnat över det mesta av lantbruket till sin son. Men äggproduktionen släpper han inte så länge det pågår en rättsprocess om burförbudet.

– Jag sa det från början, det här tänker jag driva till sin spets. Jag vill inte överlåta detta till någon annan, inte innan jag fått slut på det.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/aggproducenter-stammer-staten-pa-mangmiljonbelopp/">30 äggproducenter stämmer staten på mångmiljonbelopp</a>

<h3>Raftasten</h3>Förutom äggproduktionen drivs på gården Raftasten på Österlen även spannmålsodling på 450 hektar och grisproduktion med 2 300 slaktgrisar.Gården säljer bland annat vete till Absolut Vodka och använder drank från spritproduktionen till foder för grisarna. <h3>Detta har hänt – förbudet mot oinredda burar för värphöns</h3>1988. I den nya djurskyddsförordningen förbjuds hållande av värphöns i burar i paragraf 9. Producenter har till 1999 på sig att ställa om. 1997. När det framgår att det inte finns djurskydds- och produktionstekniskt tillfredsställande system att ersätta burarna med ändras paragraf 9 i djurskyddsförordningen så att det blir tillåtet med burar inredda med sittpinne, sandbad och rede. Dispens ges i flera omgångar under vissa villkor till äggproducenter i väntan på att nya bursystem ska godkännas. Drygt 600 dispensansökningar kommer in i första vändan. 1999. EU antar ett direktiv som förbjuder oinredda burar. Medlemsländerna har fram till 2012 att genomföra förbudet, men kan göra det tidigare om de vill. 2002. Beslut om att ändra paragraf 9 så att möjligheten för Jordbruksverket att bevilja dispenser från förbudet tas bort. 2003. Den ändrade paragraf 9 träder i kraft.2004. Den sista dispensen för att hålla värphöns i oinredda burar går ut. 2012. Förbudet mot att hålla värphöns i oinredda burar träder i kraft i hela EU.

Bengt Persson har kämpat mot tillämpningen av förbudet mot oinredda burar i 17 år. Här är hans berättelse om kampen mot Jordbruksverket.

Den skånske äggproducenten har kämpat mot tillämpningen av förbudet av oinredda burar i 17 år. Och han är inte redo att ge upp än.