Hans Dahlgren

Invid ett fält med höstraps, bara ett stenkast från Marsvinsholms kyrka i Skåne, varvar Johan Svensson på företaget Swescan upp motorn på en drönare och släpper iväg den upp i luften. Innan dess har han programmerat en slinga som drönaren ska flyga i sicksack för att täcka in hela fältet med sina kameror.

Planering. Drönarens färdväg programmeras för att hela fältet ska täckas.

– När vi flugit över det här fältet så är det 500-600 bilder som sys ihop till en stor bild. I den kan man sedan se avvikelser över fältet, nästan ner på individuell plantnivå, säger han.

Metoden aktualiserades efter att BASF:s produkt Caryx blev godkänd i Sverige för användning i höstraps förra året. Produkten styr rapsens utveckling för att ge en optimal struktur på rapsen vid blomning och fram till skörd.

När karteringen görs med drönare ser man skillnaderna i fältet, och systemet kan skapa en styrfil till sprutan som med hjälp av GPS anpassar behandlingen efter behovet.

– Med drönare får vi väldigt bra upplösning och detaljkunskap om hela fältet. Det kan vara bitar som inte behöver behandlas eller bitar som behöver lite högre dos, säger Thomas Wildt-Persson på BASF.

Mobilt. Johan Svensson styr operationen från en laptop bak i bilen.

Flygtid. Drönare med fast vinge klarar längre tid i luften.

Vid behandling på våren är det viktigt att åtgärden görs vid rätt tid.

– Vi flyger över fälten i början av tillväxten, strax innan rapsen har sträckt på sig, och mäter biomassan.

Efter att drönare gjort sin fotografering laddas bilderna upp till en tjänst hos engelska Hummingbird som analyserar datan och räknar fram ett ”Green Area Index”, ett mått på hur mycket grönmassa som finns i fältets olika delar. Utifrån det går det sedan att bedöma hur mycket behandling som behövs.

Uppföljning. Måns Edensten och Thomas Wildt-Persson på BASF tar prover för att kunna utvärdera behandlingen.

Start. Johan Svensson på företaget Swescan släpper iväg drönaren med den särskilda kameramodulen. ”Den har fem olika sensorer som registrerar olika frekvenser av ljus. Så den exponerar fem gånger samtidigt.”

Metoden har använts i Storbritannien några år, men även om grödan är densamma är det inte samma odlingsförhållanden. Bland annat är tajmingen knepigare i Sverige eftersom fönstret för behandling är mindre.

– I England har man grödan grönare under hela vintern. Här kan det frysa bort en hel del och då kan man behöva vänta tills det kommit nya blad.

Multispektral. Förutom en vanlig kamera finns ytterligare fyra kameror på drönaren som fångar ljus av olika typer.

Tjänsten utvärderas i år tillsammans med Gullviks. Om försöket faller väl ut är tanken att omfattningen ska öka nästa år. Men det är kanske inte den enskilde odlaren som själv beställer tjänsten.

– Den som kommer att beställa flygningen är nog antingen ett rådgivande företag eller ett säljande företag som vill ge råd, säger Thomas Wildt-Persson.

Försök. ”Vi flyger på ett par fält i Skåne, något i Dalsland och något i Östergötland. Sedan kommer vi att följa upp de fälten och se hur de beter sig under blomning och skörd”, berättar Thomas Wildt-Persson och Johan Svensson.

Att ta ut ett skanningsföretag med den speciella drönaren som krävs kan bli kostsamt och därför kommer åtgärden sannolikt att behöva samordnas med andra odlare i samma område.

– Förtjänsten för lantbrukaren är att man kan få en bättre behovsanpassning. Man sprutar på de delar som verkligen behöver det.

<h3>Tillväxtreglering höstraps</h3>Om hösten är varm och rapsen riskerar att utvecklas för snabbt, kan tillväxtreglering användas på hösten för att minska risken för utvintring på våra breddgrader.På våren kan behandlingen användas för att begränsa längden på grödan och risken för att den lägger sig. Medlet stimulerar också plantan till att skjuta fler sidoskott och därmed ge fler blommor och frön.

I Storbritannien har man med framgång använt drönare för att bedöma behovet av tillväxtreglerande medel i höstraps. Nu testas metoden i Sverige.