Befarat trendbrott - en tankeställare

Företrädare för mejeribranschen vittnar om vikande försäljning totalt sett, och en förskjutning i konsumentens val till förmån för billigare mejerivaror.

Att det finns en nedåtgående trend i mjölkdrickandet är välkänt. Inte ens lattedrickandet har kunnat ändra på det. Men att nu konsumenterna tycks föredra lågprisprodukter och lågpriskedjor är allvarligt, och förvånande.

Har vi inte matats med vilken potential det finns i det närproducerade, hur efterfrågat och modernt det är, av trendputtar i alla medier? Nu tycks inte ens de ekologiska produkterna stå emot.

I stället ser vi en ökad försäljning av mejeridiskens lågprisvaror, anonym mjölk, fil, ost med mera under butikskedjans namn. Varor som kan produceras var som helst, inom eller utom Sveriges gränser, av den som för tillfället gör det till lägsta pris. Raka motsatsen till landskapsmjölk med namn och bild på bonden på paketet.

Begreppet emv, egna märkesvaror, har betraktats som ett latent hot mot de svenska lantbrukarna. I det tysta har deras företag accepterat att bli emv-producenter till handelns stora kedjor.

Skälet till att tillverka dessa varor och acceptera ett lägre pris för dem är förstås att alternativet är att kedjan låter tillverkningen gå till någon annan, billigare. Till vem är egalt, bara priset är lågt. Det befrämjar inte mejeriernas betalningsförmåga

Emv har inte slagit igenom så starkt i Sverige som man kunde förmoda med tanke på hur utvecklingen har varit i andra länder. Men nu verkar emv ta ett steg framåt.

Man kan så klart inte klandra konsumenter för att de köper billigt. Många har helt enkelt inte råd i kärva ekonomiska tider. Men det nu befarade trendbrottet borde vara en tankeställare för alla som tror att nischer ska rädda svenskt jordbruk.

Sådan produktion kan visst vara lönsam för vissa jordbruksföretag, men att lita till att konsumenter som har råd verkligen lägger pengarna på premiumprodukter i matbutiken är oklokt. Trender och konjunkturer kommer och går för snabbt för det.