Mari Nälsén

En tredjedel av marken i Dalarnas län är ägosplittrad och uppdelad i små skiften som gör att kartan är igenmålad av fastighetsgränser. För att främja utvecklingen av skogs- och jordbruk behöver någon form av omarrondering ske, en mer rationell ägarstruktur för att göra marken lättare att bruka.

– Det handlar även om rättssäkerhet, säger Håkan Mowitz. Det finns många exempel där gränserna inte går att hitta eller ligger fel i registerkartan, felavverkningar är inte ovanliga.

Ett instrument som gör det möjligt att förbättra fastighetsstrukturen heter Jordfonden. Den instiftades på 1948 och har sett olika ut genom åren. I dag är det Jordbruksverket som har ansvaret och fördelar ut medel till landets länsstyrelser. För Dalarnas del handlar det om 154 miljoner årligen och länet är i stort sett det enda som använder den aktivt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/experterna-sa-far-du-koll-pa-granserna/">Experterna: Så får du koll på gränserna</a>

Jordfonden har flera funktioner. Om länsstyrelsen inte beviljar förvärvstillstånd för en lantbruksfastighet kan säljaren kräva att staten löser in fastigheten med hjälp av jordfonden. Fonden köper också mark och den används för att förbättra arronderingen genom byten med andra markägare som får en bättre ägarstruktur. Men marken kan också användas när större områden ska omarronderas.

– Det innebär att man ritar upp ett område på kartan, värderar varje fastighetsägares innehav innan man suddar ut alla gränser och ritar in nya. Det innebär att en markägare som har 30 hektar fördelat på 20 skiften i stället kan få sin areal samlad på ett eller två skiften. Det är ett effektivt sätt att göra en upprensning, berättar Håkan Mowitz

Vid sådana större insatser ställer jordfonden sin mark till förfogande för att bygga upp fastigheterna och erbjuder markägarna att köpa till mark för att få ännu bättre struktur.

– Jordfondens ägande av mark avslutas när ett område är omarronderat. Då släpper vi all mark och får in pengar och kan köpa ny mark i andra områden med splittrad ägostruktur.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/kommer-explodera-inom-ett-par-ar/">”Allt fler vill veta vad de äger”</a>

Just nu pågår två större omarronderingar i Dalarnas län på vardera cirka 20 000 hektar otroligt upphackad mark i västra Leksand och i Borlänge.

Omarrondering som koncept har pågått sedan tidigt 1970-tal och sedan dess har 300 000 hektar ritats om. Men det går sakta.

– Det tar oerhört lång tid, säger Håkan Mowitz. Vi försöker utveckla verksamheten och öka tempot, men för det behöver bland annat jordfonden stärkas.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/jobb-karriar/nasta-steg-mot-smartare-lantbruk/">Nästa steg mot smartare lantbruk</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ikeabesokare-mumsar-prinskorv-fran-utegris/">Grisbonde fick med sig möbeljätte</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/arealkrav-slopas-vid-omarrondering/">Arealkrav slopas vid omarrondering </a>

Nationellt stöd, 194 miljoner kronor - fördelat på 154 miljoner i Dalarna, omkring 24 miljoner i Värmland och 2 miljoner Västra Götaland.

Fonden bildades 1948 och har sett olika ut genom åren. Används i allt mindre omfattning sedan 1990-talet i och med ändrad landsbygdspolitik och inträde i EU.

”Enligt förordningen (1989:281) om jordfonden ska jordfondsfastigheterna användas främst för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen.”

194 statliga miljoner finns avsatta för att ge bättre fastighetsindelning på landsbygden. Pengarna är i dag nästan bortglömda. Utom i Dalarna där de används flitigt.

Fonden nästan bortglömd – utom i Dalarna som kvitterar ut mångmiljonbelopp.

Hemliga miljoner styr upp stökiga skiften

Företagande

Medel från Jordfonden används för att förbättra fastighetsindelningen.