Anette Halldorf

En fodervagn med våg skulle spara både tid och pengar i stället för att använda ikea-påsar till grovfodret menar Margareta Bendroth.

Margareta Bendroth är utbildad agronom och har tidigare arbetat inom lantbruket. Men hästar har hela tiden varit den stora passionen och sedan 2003 arbetar hon som rådgivare i hästbranschen.

Enligt en undersökning har 90 procent av dem som arbetar på ridskolor problem med axlar, rygg och nacke, säger Margareta Bendroth. Enligt henne beror den dåliga arbetsmiljön på att stallen är dåligt mekaniserade.

– Vi befinner oss på 50-talet, långt efter lantbruket.

LÄS MER <a href="http://www.atl.nu/hast/tuff-arbetsmiljo-for-unga-tjejer-i-stallet/">Tuff arbetsmiljö för unga tjejer i stallet</a>

Margareta har arbetat i olika projekt där man har undersökt arbetsmiljön i stall och bland annat tittat på vilka redskap som används. De visade sig att många av redskapen är dåliga, att de lätt går sönder och inte är anpassade.

– Det finns till exempel ställbara skaft på spadar, men inte på grepar.

Margareta undersökte även vilken teknikhjälp som används i lantbruket och vad man skulle kunna använda i stallen.

– Inom lantbruket är till exempel balupprullare en självklarhet, men jag stöter på många i hästnäringen som inte ens vet vad det är.

Margareta Bendroth har inte bara studerat arbetsmiljön utan även tidsåtgången för olika arbetsuppgifter.

– Det finns tre stora tidstjuvar - fodring, mockning och in- och utsläpp. Personalen ägnar mellan 40 och 80 procent av sin arbetstid åt det. För att få lönsamhet i branschen måste personalen i stället ägna sig åt det som ger pengar. Om du har en verksamhet så är det ju hästen som är inkomsten. Du tjänar inte ett öre på att mocka eller fodra med påsar.

– När man fodrar med Ikea-kassar är arbetskostnaden tre gånger högre än om man fodrar med en fodervågvagn. Visserligen kostar en fodervågvagn runt 20 000 kronor, men den kostnaden tjänar man snabbt in!

Även när det gäller mockning finns många tidsvinster att göra, även om man har ett omodernt stall.

– En elskottkärra rullar lättare och du orkar köra tyngre lass.

Att använda pellets i stället för strö i boxarna kan också innebära en besparing.

– Pellets är visserligen dyrare, men du behöver inte mocka ut lika mycket och mockningen går fortare.

Att leda hästar ut och in i stallet är tidskrävande. Det går att vinna mycket tid om man i stället kan driva dem.

– Vi är ofta överdrivet rädda för skador och sätter hästarna i små grushagar för att vi inte vill ha dem tillsammans med andra. Det är onaturligt för hästen!

LÄS MER <a href="http://www.atl.nu/hast/fortsatt-stora-risker-vid-hasthantering-2/">Fortsatt stora risker vid hästhantering</a>

Margareta Bendroth är även kritisk till att allt fler sätter täcken på sina hästar.

– Att sätta på och ta av täcken tar i vissa fall längre tid än att mocka. Jag förstår inte varför man börjar klippa hästar överhuvudtaget. Det är ett skapat behov, hästar fryser inte mer idag än förr och vi förstör hästens naturliga temperaturreglering.

– Många förändringar spar inte bara tid och arbetskraft. De är även bättre för hästen.

RELATERAT <a href="http://www.atl.nu/teknik/slipp-skottkarran-i-stallet/">Slipp skottkärran i stallet</a>

Var företagsmässing - räkna arbetstiden i stallet som den stora kostnad den är.

Spara kroppen, låt tekniken göra det tunga jobbet!

Få mer tid för att utveckla verksamheten, arbeta med hästarna, skaffa nya kunder och serva de gamla.

Använd utbildad arbetskraft till annat än att mocka och väga höpåsar.

Det går att öka lönsamheten i hästnäringen, menar hästrådgivaren Margareta Bendroth.– Men då kan vi inte låta välutbildad stallpersonal ägna sin arbetstid åt att packa hö i påsar.

Hästnäringen är långt efter jordbruket när det handlar om mekanisering av arbetet.