Ulf Aronsson

I Finland infördes skördarmätt volym som betalningsgrund för virke redan 1990. Sedan 2002 är det helt dominerande och 2016 användes metoden för 98 procent av den inköpta volymen från privatskogsbruket.

Orsaken är att de privata skogsägarna i Finland inte vill ha industrimätning. Med industrimätning förlorar de kontrollen över partier som transporteras före mätning i vad som upplevs vara en osäker hantering och inmätning av till exempel massaved.

– Skördarmätningen ger avsevärt högre noggrannhet än travmätning och olika stickprovsmetoder, säger Lars Wilhelmsson.

I Sverige är skördarmätningen än så länge marginell. Här är det bara Södra och Sveaskog som sedan början av 2010-talet använt skördarmätning som betalningsgrund. 2017 stod det för 2,1 procent av den inmätta volymen från skogsägare till virkesköpande organisationer. 2018 hade andelen sjunkit till 1,9 procent.

Detta framgår av en ny rapport från Skogforsk där skördarmätning utvärderats.

– Skördarmätningen ger avsevärt högre noggrannhet än travmätning och olika stickprovsmetoder, men inte lika hög som välskötta och moderna röntgen och 3D-ramar vid sågverk. Det är större skillnad mellan skördar- och industrimätning än mellan skördare och mätram, säger Lars Wilhelmsson på Skogforsk.

För bra resultat krävs att skördarna är kvalitetssäkrade och godkända, rätt hanterade och underhållna och dessutom tredjepartsreviderade. Men redan i dag är 525 av de cirka 1 300 skördare som regelbundet rapporterar in kvalitetskontrolldata till Biometria certifierade och driftsatta enligt de krav för betalningsgrundade skördarmätning som utvecklats av Skogforsk.

Så varför används inte skördarmätning i högre utsträckning i Sverige? Varför mäta virket två gånger när den första mätningen dessutom är bättre än den andra?

– Vi trodde att det skulle öka fortare i handelsledet mellan enskilda skogsägare och virkesköpande organisationer. Men industrin kommer fortfarande behöva en avstämning av att partiet kommer fram, så vi kan inte plocka bort en bekräftande industrimätning som kameramätningen. I Finland är skördarmätningen betalningsgrundande men de har fortfarande en avstämning vid industrin.

I Finland är skördarmätning betalningsgrundande för 98 procent av virket som köps från privata skogsägare eftersom det upplevs säkrare än industrimätning. I Sverige är motsvarande siffra under 2 procent.

– Det är viktigt att hela systemet både kan ge förtroende mellan parterna och tydliga fördelar. Eftersom produktionsstyrningen av timret kräver hög mätnoggrannhet i skördaren finns det en vinn-vinn-situation med att certifiera och utnyttja skördarnas möjligheter att mäta virket bättre för både köpare och säljare. Men i slutändan är det virkesmarknadens parter som avgör, säger Lars Wilhelmsson.

<h3>Fördelar med skördarmätning för privata skogsägare:</h3>• Eliminerar risken för att avverkade volymer aldrig mäts in.• Ökad mätnoggrannhet.• Ger information om kvaliteten på avverkningsarbetet.• Bättre uppföljning av skördarförarnas arbete ökar kundnyttan och industrins betalningsförmåga.• Kan ligga till grund för beräkning av ersättning för skogsbränsle.<h3>• Fördelar med skördarmätning för virkesköpare:</h3>• Affären görs klar med hög noggrannhet mot skogsägaren, sen kan virket hanteras kollektivt utan krav på noggrannhet på enskilda objekt vid industrin. Det gör det möjligt att utveckla effektivare industrimätning.• Administration och uppföljning förenklas genom att affären görs klart direkt.• Mätuppgifterna från skördare kan användas för att förbättra noggrannheten vid trav- och kollektivmätning.• Ersättningen till skogsägare och produktionsstyrning för grot kan göras mycket kostnadseffektiv.Källa: Skogforsk

Skördarmätning ger högre noggrannhet än travmätning och är en bra grund för betalning för virke. Det bekräftar en ny studie från Skogforsk.

Trots fördelar för både säljare och köpare har skördarmätningen svårt att slå igenom i Sverige.

Många fördelar med skördarmätning

Växtodling

Skördarmätning ger högre noggrannhet än travmätning och är en bra grund för betalning. Det visar en ny studie från Skogforsk.