Regeringens förslag innebär att skatten ska tas ut på 15 procent av lönesumman. För flera banker som har kontor på landsbygden innebär det antingen färre anställda eller att kostnaderna vältras över på kunderna.
Bankskatt hårt slag mot landsbygden
En finansskatt skulle få stora konsekvenser för företagandet på landsbygden. Den bedömningen gör Landshypotek.
Landshypotek som har många kunder inom lantbruket varken kan eller vill ersätta direkta kundmöten enbart genom ökad digitalisering.
– Vi har en verksamhet som bygger på personliga möten med våra kunder. Vi vill möta dem på gårdsplanen, säger Tomas Uddin, marknads- och kommunikationschef på Landshypotek.
Svensk verksamhet
Till skillnad mot storbankerna kan Landshypotek inte flytta delar av verksamheten till andra länder.
– Vi bedriver en helt och hållet en svensk verksamhet, säger Tomas Uddin.
En stor del av bankens kostnader består av löner. En bankskatt skulle därför leda till antingen dyrare krediter eller färre kontor. Landshypotek har drygt 160 medarbetare fördelat på 19 kontor runt om i landet. 70 av dem arbetar med direkta möten kunder inom jord- och skogsbruket.
Slår mot nyutlåning
– Det här förslaget är inte bra för Sverige, jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga, säger Tomas Uddin.
För banker som Sparbankerna och Länsförsäkringar, som ägs av kunderna, finns ingen möjlighet få tillskott från aktieägarna. Bankskatten leder till lägre vinster gör det svårare att stärka det egna kapitalet och på sikt slår det mot nyutlåningen.
På Sparbankerna räknar man med att utlåningen till företag på landsbygden drabbas i första hand. Detta eftersom stora och internationella banker kan flytta verksamheter till andra länder. Den möjligheten har inte Sparbankerna.
Drar samma slutsats
Länsförsäkringar drar samma slutsats som Sparbankerna. Förslaget slår i första hand mot lands- och glesbygden. Medan de stora bankerna kan minska antalet kontor bygger Länsförsäkringars affärsidé på lokal närvaro.