Sara Johansson

Olof Johansson, Sveaskog, och Ewa Andersen, Sparbankernas riksförbund, är båda kritiska till EU-kommissionens förslag på hållbarhetskriterier.

EU-kommissionens första utkast till taxonomikriterier har kritiserats för att det ställer hög­re krav för branscher som skogsbruk, jordbruk och bioenergiproduktion än vad relevant EU-lagstiftning gör. Det förnekar inte kommissionen, tvärtom. Poängen med taxonomin är att styra investeringar mot EU:s övergripande klimat- och miljömål och då måste verksamheterna med den bästa praxisen lyftas, inte bara dem som lever upp till lagkrav, resonerar kommissionen. Siktet är ställt på att uppfylla målen i den gröna given, mål som ännu inte fullt ut slagits fast i lag.

Mairead McGuinness, EU-kommissionär med ansvar för finansmarknadsfrågor, skriver i ett svar på en fråga från EU-parlamentariker att ”Taxonomin erkänner fullt skogsbrukets och bioenergins bidrag till att nå unionens klimat- och energimål (...)”. Hennes kollega, energikommissionär Kadri Simson, har understrukit att det inte handlar om någon obligatorisk lista över vad man får investera i, eller några skarpa miljökrav på företag.

Olof Johansson, skogspolitisk chef på statliga skogsbolaget Svea­skog, menar att kriterierna ändå kan få långtgående konsekvenser för skogsbruket. Han deltog som expert i det förberedande arbetet med kriterierna, och är kritisk till hur EU-kommissionens första utkast avviker från expertgruppens förslag. Sveaskog har emitterat gröna obligationer sedan 2017, senast för några veckor sedan. Den slutgiltiga utformningen av kriterierna kommer att påverka bolagets framtida möjligheter att använda den sortens finansiering.

– Villkoren för att skaffa gröna investeringar blir ju sämre om kriterierna är för svåra att möta, säger Olof Johansson.

På Sparbankernas riksförbund hoppas och tror vd Ewa Andersen att EU-kommissionen trots allt landar i att skogsbruk och anknutna branscher klassas som hållbara verksamheter. Gör den inte det måste bankerna tänka om vad det gäller säkerheter, och det kommer att kosta.

– Skogen och nära angränsande näringar måste betraktas som gröna näringar. Gör de inte det kommer hela den näringskedjan att bli extremt dyr.

<h3>Vad händer nu?</h3>Kriterierna för hur taxonomiförordningens principer ska tillämpas på specifika verksamheter, som jordbruk och skogsbruk, ska ligga i en delegerad akt som EU-kommissionen utformar. Enligt det senaste beskedet planerar EU-kommis­sionen att anta akten under andra halvan av april. Efter det har EU-parlamentet och medlemsländerna i rådet som längst sex månader på sig att granska akten. De kan inte ändra i innehållet, bara säga nej till hela akten. För att akten ska underkännas krävs kvalificerad majoritet mot i rådet eller enkel majoritet i EU-parlamentet.

EU-kommissionen försäkrar att lantbruket ses som viktigt i omställningen men Sparbankerna och Sveaskog ser allvarliga konsekvenser om inte kriterierna ändras.

Kan vara slutet på gröna obligationer och leda till hårdare krav för lån.