"Avverka allt och bränn virket"

Det lyser brunrött av både årsskott och toppar i Sten Ivan Danielssons tallungskog på Odensala Harg, norr om Stockholm. Det 15 år gamla och 15 hektar stora beståndet har drabbats av det första större utbrottet av diplodiasjuka i Sverige, något som ATL rapporterat om tidigare.

– Jag trodde det var torka. Men SLU-forskare såg skadorna av en slump när de körde förbi på E4:an. De gjorde undersökningar i höstas som visade att det var den här nya svampen, berättar Sten Ivan Danielsson.

85 procent av träden är angripna, drygt hälften har döda toppskott och enligt forskarna har angreppen pågått i upp till fem år. Effekterna är nedsatt tillväxt, dålig stamform men även sår på stammarna och i värsta fall att träden dör.

Kan förstöra mycket

– Potentiellt kan sjukdomen förstöra mycket i Sverige, man kan jämföra den med gremeniella, säger Jan Stenlid, professor vid SLU:s institution för skoglig mykologi och växtpatologi, som undersökt beståndet.

– Utbrottet är en ny stark smittkälla, men det går inte att säga om det vänder och angreppet dör ut av sig själv. Bäst vore att ta ned beståndet före växtsäsongen och bränna det, antingen på plats eller i ett värmeverk, för att hindra fortsatt spridning.

Samma råd har Sten Ivan Danielsson fått från Skogsstyrelsen. Men de har varken piska eller morot trots att det är av nationellt intresse att stoppa nya skadegörare.

Inget ekonomiskt stöd

– Problemet är att diplodiasjukan inte är reglerad. Om den varit det hade Jordbruksverket kunnat ta beslut om bekämpning. Men vi har inga påtryckningsmedel för att få skogsägare att avverka och inget ekonomiskt stöd att ge. Det är inte lyckat och inte bra för någon, säger Hans Källsmyr, regional skadesamordnare på Skogsstyrelsen.

– Men vi har inte släppt ärendet, och har även påpekat behovet av en "akutfond” för oförutsedda skogsskador i remissen till det nationella skogsprogrammet. Frågan kommer också att tas upp i Centrala Skogsskyddskommittén igen.

Sten Ivans skogsförsäkring täcker visserligen svampangrepp men bara på föryngring, det vill säga om träden är lägre än 1,3 meter. Det blir alltså han själv som får stå för kostnaderna.

Ger inget netto

– Att ta ned ungskogen ger inget netto utan kommer tvärtom att bli dyrt för mig. Jag vill inte ha mer angrepp i min skog och inte heller att det sprider sig till andra. Men samtidigt tycker jag inte att jag ska behöva ta kostnaden.

– Svampskador är inte reglerat i skogsvårdslagen, det finns inget lagutrymme eller fonder till detta och det täcks inte av skogsförsäkringarna, säger Jan Stenlid, och fortsätter:

– Om sjukdomen kommer från utanför EU går det att ta till tvingande åtgärder. Det finns katastrofpengar, som användes till exempel vid branden i Västmanland, men det här är ingen katastrof ännu. Men man kan fråga sig vad som är bäst: Att avsätta pengar för att stoppa utbrott i sin linda eller vänta tills det är en katastrof?

– Vi har ingen bra beredskap för nya sjukdomar i Sverige och därför får enskilda personer ta smällen för allmänna problem, avslutar han.

Mycket älg här

Sten Ivan Danielsson är uppgiven:

– Jag står helt ensam här. Skogsstyrelsen borde ha pengar för att stoppa utbrott tidigt. Om det inte går att få någon ersättning har jag ingen lust att ta ned det. Det tar lång tid innan jag får något tillbaka, dessutom är det mycket älg här så bara att ha fått upp beståndet var en vinst.

Det är svårt att säga vilket ekonomiskt bortfall skadorna hittills ger på sikt. Det går inte heller att säga hur angreppen utvecklas nästa säsong, om de förvärras eller klingar av.

Men för den som inte vill chansa så brådskar det. Med sex veckors väntetid vid en avverkningsanmälan är växtsäsongen inte långt borta i Stockholmsområdet.

LÄS MER: Ny svampsjukdom utreds akut

Odensala Harg

Skog: 110 ha

Jordbruk: 40 ha eget, 210 ha arrenderas.

Övrigt: 100 mjölkkor samt kalvuppfödning, åkeri med mera