"Jag är väldigt, väldigt glad och nöjd över att stå här i dag och kunna presentera den första breda blocköverskridande energiuppgörelsen", sade energiminister Ibrahim Baylan vid en pressträff på fredagen och tillade att överenskommelsen skapar den helhet och långsiktighet som efterfrågats.
AVTAL: Stora satsningar på förnybar el
Regeringen och Allianspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är överens om stora satsningar på förnybar elproduktion, målet är 100 procent förnybart år 2040, och effektskatten på kärnkraft fasas ut samtidigt som försäkringsansvaret utökas.
Förenklingar
Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el, det slås fast i överenskommelsen. Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av regelverken för att underlätta nya produkter inom energilagring, energieffektivisering och småskalig försäljning av el, enligt överenskommelsen.
Utvecklingen av energisystemet ska utgå från en mångfald av storskalig och småskalig förnybar produktion, enligt partierna.
Systemet med elcertifikat förlängs och utökas med 18 TWh nya
elcertifikat till 2030.
"Stärker vattenkraften"
Moderaternas förhandlare, Lars Hjälmered, sade att det för deras del främst handlat om kärnkraften och dess framtid.
Bred överenskommelse
Lise Nordin, Miljöpartiet, var stolt över att "vi ger Sverige stora satsningar på förnybar energi" samtidigt som skadeståndsansvaret för kärnkraften höjs.
– Vi ska bygga sol-, vind-, vattenkraft och bioenergi.
Kristdemokraternas förhandlare, Pernilla Gunther, "var med för att rädda kärnkraften och det har vi nått med den här överenskommelsen".
År 2045
I pressmeddelandet står det att målet är att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
"Målet år 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut", står det.
Vidare ska energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 tas fram och beslutas senast 2017.
Avvecklas stegvis
För kärnkraften gäller bland annat att effektskatten ska avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017, placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras så att placeringsmöjligheterna utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018 och att ansvaret vid radiologiska olyckor utökas till 1 200 miljoner euro.
Energiuppgörelsen ger dessutom klartecken för att bygga tio nya kärnkraftsreaktorer som ersättning för befintliga anläggningar
Sänks fastighetsskatten
För vattenkraften sänks fastighetsskatten till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent.
Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017 och samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader som gör att Sverige lever upp till EU-rätten.
En höjning av energiskatten ska finansiera den slopade effektskatten och sänkningen av fastighetsskatten på kärnkraften. Elintensiv industri ska undantas.
"All övrig finansiering ska ske inom ramen för ansvarsfulla offentliga finanser", enligt överrenskommelsen.
För elcertifikatsystemet gäller följande:
– Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya
elcertifikat till 2030.
– Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
– Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka
ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
– Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av
kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att
få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.