Hans Dahlgren

Lars-Ove ”Kicken” Carlsson blev i april 2019 bestulen på GPS-utrustning i två av sina traktorer. Tjuvarna tog även en inbyggd monitor i tröskan.

Även om försäkringar oftast täcker upp det mesta av kostnaden för tekniken, så drar stölderna med sig andra konsekvenser. Det tar mycket tid och lämnar efter sig en stark känsla av oro.

Någon dag före vårbruket hade Lars-Olov Carlsson sett över sina två traktorer efter vintern och sedan kört in dem i maskinhallen igen. När han någon dag senare kom dit såg han att en dörr stod på glänt till en av maskinerna och en GPS-mottagare saknades på taket.

– Då förstod jag vad som hänt. Så tittade jag på den andra och då var den borta också.

De avklippta sladdstumparna hänger fortfarande kvar i Lars-Olov Carlssons tröska.

På båda hans Case IH-traktorer var GPS-utrustningen stulen. I hans New Holland-tröska var monitorn borta.

– Tröskan är ju helt obrukbar för tillfället. Vi har letat i tre veckor efter en monitor. Den är väldigt specifik för tröskan. Det finns ingen i Sverige i alla fall. Hade det hänt strax före skörd hade det ju varit katastrof.

På båda Lars-Olov Carlssons Case IH-traktorer var GPS-utrustningen stulen.

I Torstuna, ett par mil därifrån, driver Stefan Håkansson maskinstationen Br. Håkanssons Entreprenad. I början av mars hade de kört snö och sedan parkerat en av sina John Deere i ladan. Någon vecka senare upptäckte de att dörren var uppbruten. Displayen, som är en integrerad del av armstödet, hade skruvats bort och stulits.

Ironiskt nog hade de någon månad tidigare installerat fyra övervakningskameror utomhus på gården efter att de sett oförklarliga fotspår i snön.

– Det var den som var inbackad i ladan de gav sig på, för där hade vi ingen kameraövervakning. De gav fan i de som stod utanför under kameraövervakning.

Företaget har länge varit noggrant med att plocka av lösa monitorer och GPS-antenner på taken, så de klarade sig.

– När vi började med att plocka av grejerna för 5-6 år sedan tyckte ju folk att vi var löjliga. Men det är inte så jobbigt att ta av den där bubblan på taket.

Samma natt som firman hade inbrott var det fler lantbruksföretag som drabbades. Stefan Håkansson polisanmälde stölden, men polisen kom aldrig ut, vilket var en besvikelse.

– Det här är ju på vår gård och det ger ju en viss otrygghetskänsla. Nu går man och väntar på att det ska hända igen. De vet att det finns grejer här.

Inte heller till Lars-Olov Carlsson kom polisen. Han tycker också att känslan av otrygghet är en av de allvarligaste konsekvenserna. I området cirkulerar mycket bilar, de flesta är så klart vanligt folk utan ont uppsåt, men hela tiden finns oron där.

– Man tittar och tittar på de där bilarna och funderar över vad det är för några som åker. Det är jättejobbigt ska jag säga.

Hos polisen är förklaringen att man måste prioritera.

– Vi gör ju en bedömning av vad vi kan göra ute på plats. Om det finns förutsättningar att säkra bevisning. Värdet i sig är inte viktigt, utan det är möjligheterna till teknisk bevisning, säger Lisa Sannervik hos polisen i Uppsala.

De kan i sina system inte se hur vanliga just den här typen av stölder är, men är medvetna om att de är återkommande.

– Det är ju brottsvågor som kommer och går och som vi sett under flera års tid. Framförallt på vårkanten när man tar ut maskinerna inför vårbruket, och sedan även i skördetid när man lämnar maskiner ute på markerna.

Rekommendationerna är självklara: gör det så svårt som möjligt för tjuvarna. Polisen bedömer att stölderna oftast är organiserade. Problemen dyker upp i ett område under några dagar för att sedan helt försvinna och dyka upp någon annanstans i landet.

– Så mycket talar för att det är stöldligor som reser runt.

Under våren drabbades flera lantbruksföretag i Enköpingstrakten av inbrott. Fortfarande hänger de avklippta sladdstumparna kvar i Lars-Olov Carlssons tröska utanför Grillby.

Lars-Olov Carlsson är en av de lantbrukare som har drabbats av inbrott i sina maskiner under våren.