Malin Eborn

Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, på en träff med lantbrukare i skånska Löderup 2018 där en rad aktörer var på plats och diskuterade olika åtgärder för att minska läckaget av diflufenikan.

Sommaren 2018 inleddes en unik kampanj där Kemikalieinspektionen i stället för att införa hårdare regler gav odlare möjlighet att på frivillig väg <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/odlare-ges-chans-att-minska-lackage-sjalva/">minska läckaget av substansen diflufenikan</a>. I år är det den tredje säsongen, sedan ska resultatet av kampanjen utvärderas.

– Vi behöver kunna skönja en minskande trend för att tycka att kampanjen har gett effekt och att det här ett bra arbetssätt, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Det handlar inte enbart om att slippa förbud eller hårdare villkor vid användning av diflukfenikan om kampanjen lyckas. En annan aspekt är att arbetsmodellen med information och ett frivilligt engagemang i branschen kan användas av Kemikalieinspektionen liknande situationer framöver om resultatet blir bra.

Diflufenikan ingår i flera ogräspreparat och är viktig ur ett resistensperspektiv eftersom den har ett verkningssätt som skiljer sig mot övriga aktiva substanser. Men bakgrunden till kampanjen är att diflufenikan förhållandevis ofta hittas i bäckar och åar. Det är också det ämne som oftast överstiger riktvärdet i den nationella miljöövervakningen. Det flesta fynden är från Skåne vilket gör att kampanjen också riktas mot skånska lantbrukare.

Resultaten från miljöövervakningen släpar efter ungefär ett år och ännu finns bara resultat från hur värdena sett ut hösten 2018, då kampanjen nyligen inletts. Samtliga prover som togs i typområde i Skåne låg då över riktvärdena.

– Det var ett speciellt år eftersom det var extremt torrt vilket komplicerar analysen av resultaten, säger Mats Allmyr.

Med låga vattenflöden blir utspädningseffekten mindre vilket kan ha bidragit till högre värden. Till hösten kommer resultaten från 2019 och först 2021 finns ett facit på hur kampanjen gått.

– Det som är positivt hitintills är att vi har sett ett stort engagemang och en vilja att förändra i branschen, säger Mats Allmyr.

Det som påverkar de uppmätta halterna i ytvattnet mest är den totala mängden diflufenikan som används och över hur stora ytor den används. På lerjordar där det uppstår sprickbildningar är risken extra stor för läckage.

– Alla måste inse att de har en del i ansvaret att försöka använda diflufenikan mer sparsamt, säger han.

<h3>Åtgärder för att minska läckaget</h3>Det viktigaste för att få ner halterna diflufenikan är att användningen måste minska ytterligare åtminstone i de känsligaste områdena i södra Sverige. Det handlar både om dosreducering och också om att låta bli att använda substansen på delar av den höstsådda arealen där användningen är som störst. I södra Sverige är det främst aktuellt på fält som sås i den senare delen av såfönstret, men även på fält med förhållandevis lågt ogrästryck överlag. Detta, trots att det från ogräs- och resistenssynpunkt, inte är en optimal lösning. Flera riskminimerande åtgärder finns i informationsmaterial om kampanjen på www.svensktvaxtskydd.seKälla: Jordbruksverkets ogräsbrev och Svenskt Växtskydd.

Årets säsong är sista chansen för odlare att visa att det på frivillig väg går att minska läckaget av den viktiga substansen diflufenikan som ingår i flera vanliga ogräsmedel.

Hur odlare använder diflufenikan i år blir avgörande för unik kampanj.

Sista chansen att minska läckage frivilligt

Växtodling

Årets säsong är sista chansen för odlare att visa att det på frivillig väg går att minska läckaget av den viktiga substansen diflufenikan som ingår i flera vanliga ogräsmedel.