Hans Dahlgren

Åttametersharven är kopplad bakom traktorn hemma hos Fredrik Hallefält. Autostyrningen är inställd på att göra drag som är 7,95 meter breda, alltså med 5 centimeters överlapp för att åstadkomma lite marginal.

Innan Fredrik Hallefält, som till vardags är maskin- och energirådgivare på HIR Skåne, börjar köra sätter han en pinne för att markera starten. Han kör tio drag med harven över fältet och sätter en ny pinne.

Mätning. Efter att ha kört tio drag med och tio drag utan GPS-assistans mätte vi hur långt vi kommit på fältet. Utan GPS var det fem procents överlapp, med GPS 0,6 procent.

Sedan slår han av GPS:en och rattar manuellt. Han kör ytterligare tio drag, anstränger sig för att köra så nära kant i kant som möjligt, men utan mistor vilket kräver lite överlapp. När han är klar med de tio nya dragen sätter han en ny pinne och tar fram det långa måttbandet.

– När jag mätte mellan pinnarna där jag kört med GPS så stämde det väldigt bra. Det var 79,5 meter. Där jag kört utan GPS kom jag på 75,70. Det blir knappt fem procents överlapp, säger han.

Testet ger naturligtvis inga vetenskapliga resultat, men är en fingervisning om hur en utvilad och erfaren förare presterar jämfört med autostyrning.

Fem procent kanske inte låter så mycket, men när man börjar räkna så blir det faktiskt en del.

– Om man harvar 100 hektar så är det fem hektar man sparar. Eller på en arbetsvecka på 40 timmar motsvarar det två timmar.

Satellithjälp. Med autostyrning kan du släppa ratten och koncentrera dig på redskapet.

Även dieselförbrukningen påverkas i ungefär motsvarande proportion.

Sett över en hel odlingssäsong kan det bli en hel del både tid och pengar som man förlorar med för stort överlapp.

– Gör man fel från början: harven, såmaskinen, sprutan och gödning, så är det fem procents överlappning i hela kedjan.

<h3>Större skillnad under långa dagar</h3>

Nu körde Fredrik Hallefält en kort tid, var utvilad och koncentrerad. Vid långa arbetsdagar kan därför skillnaden mellan manuell styrning och autostyrningen vara ännu större. Särskilt vid sådd.

– Du orkar längre dagar med GPS. Att sitta och styra efter ritsen blir man väldigt trött i huvudet av framåt kvällen.

Men behöver en riktigt duktig traktorförare verkligen GPS?

– Det kan man alltid diskutera, men det är väldigt svårt att ligga rätt hela tiden.

Han rekommenderar lantbrukare som ännu inte har autostyrning att gå över till det när man byter traktorer.

– Ska man börja med någon traktor så är det den man sår med. För blir det fel vid sådden så blir det fel i hela kedjan efteråt.

Bland GPS-utrustningar finns olika noggrannhet. Ju högre noggrannhet desto högre pris. Men alla behöver inte de mest exakta systemen.

– Det är fint att man kan komma ner på två centimeters noggrannhet, men jag ser inte det behovet vid spannmålsodling. Ska du köra specialgrödor som sockerbetor har du större glädje av det.

<h3>Förtydligande</h3>I ATL:s papperstidning tisdag 21 maj blev rubriksättningen till denna artikel dessvärre felaktig. Slutsatsen i testet är, enligt vad som beskrivs ovan, att även en erfaren och utvilad förare har svårt att nå upp till den exakthet som GPS och autostyrning ger.

Den GPS-kontrollerade autostyrningen har fått stort genomslag inom lantbruket. Men hur bra är den egentligen jämfört med en duktig traktorförare? Vi har utmanat tekniken.

ATL ställer GPS-kontrollerad styrning mot manuell – kolla här hur det gick!