facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Attityderna behöver bli mer positiva

Attityder till jordbruket såväl inom näringen som i samhället har betydelse för utvecklingen. Negativa attityder har bromsat jordbruket menar utredaren Rolf Annerberg. ATL:s politiske redaktör Lars Vernersson håller med.

Hur skapar man en mer positiv attityd till jordbruket och trädgårdsnäringen? Frågan ställs i den nyligen överlämnade konkurrenskraftsutredningen.

Utredaren Rolf Annerberg konstaterar helt riktigt att produktiviteten och lönsamheten inom jordbruk och trädgård behöver förbättras, och att attityderna såväl inom näringen som i samhället i övrigt har betydelse för utvecklingen. Negativa attityder har bromsat, enligt utredaren, och hänvisar till ett underlag från Jordbruksverket som i tre punkter försöker förklara vad som håller emot:

1. Det omgivande samhällets (medborgares, politikers och myndigheters) attityder och förväntningar på jordbruks- och trädgårdsproduktionen.

2. Landsbygdsboendes attityder till jordbruksproduktion i området.

3. Jordbruksföretagares egna attityder till det egna och andras företagande.

Till listan på vilka i det omgivande samhället som behöver en attitydförändring kan så kallade NGO:er läggas, icke-statliga, ideella eller internationella organisationer som gärna gör vad de kan för att försvåra för eller förtala det arbete som uträttas i de gröna näringarna. Naturskyddsföreningen och rovdjursvurmande organisationer, till exempel.

Det finns också några opinionsbildare som gärna kunde rannsaka sin attityd. De som ger sken av att vilja det svenska lantbruket väl men som bara ordinerar döbelnsmedicin i form av kritik mot varje försök att få till något så när jämställda villkor med konkurrentländerna.

I stället för att skälla på den bästa produktionen, den svenska, som står sig väl i de flesta djurskydds- och miljöavseenden, borde de väl skälla på den sämsta? Eller åtminstone försöka få folk att inte köpa den sämsta maten?

Utredaren är på samma spår: samhällets högt ställda krav på den svenska produktionen ger mervärden för konsumenten och därmed en ökad betalningsvilja, skriver han, men också att företagen i praktiken har svårt att få full ersättning för de merkostnader som samhällets krav innebär.

En tydlig politisk viljeinriktning och långsiktiga politiska mål skulle vara bra, tror Rolf Annerberg, men samtidigt konstaterar han att alla måste ta ett stort ansvar för att utvecklingen ska kunna vändas. Jo, så är det.