Mikael Marklund

Daniel Mörk, Markus Mörk och Tomas Kolmodin äger och driver Vallsta skogsmaskiner, ett av Sveriges största skogsentreprenadsföretag.

Morgonen kunde ha börjat bättre för Tomas Kolmodin, produktionsledare på Vallsta Skogsmaskiner. Drivlinjehaverier på två skotare före frukost är inte ett drömscenario. Men efter ett antal telefonsamtal reder det upp sig.

– Vid sådana här lägen är det bra att vara stora. Hade det drabbat ett mindre företag kunde det ha ställt till det rejält. För oss blir det bara ett litet gupp i månadssiffran.

Han är inte bara en av två produktionsledare på företaget. Tillsammans med sina bröder Markus och Daniel Mörk sitter han även i ledningen för ett av Sveriges största skogsentreprenadsföretag.

Allting började när brödernas pappa, Sam Eriksson, skaffade sig en Hymasgrävare 1968. Sex år senare bytte han inriktning och köpte den första skotaren. I dag har bolaget ett 30-tal maskiner. Skördare, skotare och markberedare som utför uppdrag främst i Bollnäs och Ljusdal, men även övriga Hälsingland samt i Dalarna och Härjedalen.

Bolaget har mellan 40 och 47 maskinförare beroende på säsong och omsättningen för det nuvarande räkenskapsåret kommer att landa på 65 till 70 miljoner kronor, räknar Tomas Kolmodin med.

Det är ingen tvekan om vad som är deras största utmaning.

– Att hitta bra maskinförare, säger Markus Mörk, som har personalansvaret på firman.

Visst finns det företrädesvis unga personer som utbildat sig till maskinförare, säger han. Men flertalet kan inte producera på den nivå som är ett måste.

– Av en klass på 15 elever kanske tre kommer upp på rätt nivå ganska snart. Sedan är det tre stycken som upptäcker att det inte är skogsmaskinsförare som är deras grej. Sedan har vi 8–9 stycken som behöver en längre startsträcka för att nå våra kunders produktionsnivåer. Här har vi dilemmat i branschen, hur kan vi hjälpas åt att få dessa i produktion?

Hur hitta tillräckligt bra förare? Det är både det egna företagets och branschens största bekymmer, menar Tomas Kolmodin.

Ett annat rekryteringsrelaterat problem är att antalet anställda inom skogsbranschen som helhet är för litet.

– Ta till exempel om någon av våra förare börjar köra timmerbil, eller blir tjänstemän och börjar jobba med planering eller bli uppköpare. Detta är inte någon bra lösning för skogskedjan i och med att vi äter av samma kaka. I dag har skogsbranschen behov av rekrytering till alla nivåer, säger Markus Mörk.

Bristen på bra personal har fått Vallsta Skogsmaskiner att tumma på en tidigare viktig princip, att personalen bör ha gått någon typ av skoglig utbildning. Bland annat har man anställt ambitiösa och duktiga ungdomar med lantbruksbakgrund att sätta sig i hytten på någon av företagets skogstraktorer.

– De har maskinvana och lärt sig att ta ansvar från barnsben. Vilket gör att de har en lite kortare igångsättningssträcka. Men antalet med den bakgrunden blir färre och färre i takt med att jordbruken också blir färre.

Hur ska antalet i skogsbranschen som helhet växa?

– Det gäller att väcka intresset för skogen tidigt. Helst redan på mellanstadiet. Där har de stora skogsbolagen, som har tillräckligt med resurser, ett stort ansvar. Och när det blir dags för praktik i högstadiet bör företagen i branschen ha en plan för att ta emot eleverna på ett bra sätt, säger Markus Mörk.

– Vi har diskuterat frågan i Skogsentreprenörernas Hälsinglandskrets.

En annan anledning till att unga inte vill jobba som maskinförare i skogen är att lönerna är lägre än i många andra branscher. Hur ser ni på det?

– Vi skulle applådera om det gick att höja månadslönerna för våra förare med några tusenlappar, säger Markus Mörk.

Men lönsamheten är ett problem, både för Vallsta Skogsmaskiner och branschen som helhet, konstaterar Tomas Kolmodin. För det egna bolaget har marginalen legat på ett par, tre procent de senaste åren. Branschen som helhet ligger på en liknande nivå.

– Den bör minst ligga på fem procent, helst tio, för att det ska vara en sund bransch.

Vad händer när konjunkturen vänder?

– Ingenting. Vi tjänar inte mer för att det är högkonjunktur. Snarast är det så att vi tjänar på det för då blir det lättare att hitta förare och personalomsättningen minskar, säger Markus Mörk.

Det finns i princip två vägar att få upp lönsamheten märkbart, menar Tomas Kolmodin. Den ena är genom att produktiviteten ökar tack vare ett större tekniksprång.

– Men något sådant kan vi inte se i närtid, det vi ser nu är finslipning av gammal teknik. Ett tekniksprång skulle kunna vara mer automatiserade eller förarlösa maskiner.

Den andra är att kunderna hittar nya produkter de kan ta bättre betalt för. Råvaran kan till exempel utgöra grund för biodrivmedel, nanoteknologi, blockhustillverkning, klädtillverkning med mera.

– Då kan de höja ersättningen till oss.

Kan ni se några sådana i framtiden?

– Ja, vi befinner oss redan där. Vi upplever att det råder stort fokus på såväl forskning och nya innovationer som efterföljande marknadslanseringar. Vilket kommer att gå hand i hand med samhällets ökade miljöfokus.

<h3>Vallsta Skogsmaskiner:</h3>Antal anställda: 53 stycken, varav 1 kvinnaAntal maskinförare: 46, varav ingen kvinnaAnställdas medelålder: 44 år (i spannet från 19 år till 70+)Omsättning: 63,4 miljoner kronor Rörelseresultat: 2,9 miljoner kronorResultat efter finansnetto: 2,2 miljoner kronorDotterbolaget Samsons Detaljhandel 2019-04:Antal anställda: 8 stycken, varav 2 kvinnorOmsättning: 32,1 miljoner kronorRörelseresultat: 1,8 miljoner kronorResultat efter finansnetto: 1,7 miljoner kronor

Det hjälper inte att vara stor. Det är inte lätt att hitta bra maskinförare för det.– Det är vårt och branschens absolut största problem, säger Markus Mark, en av tre bröder som äger Vallsta Skogsmaskiner.

Vallsta Skogsmaskiner brottas med samma problem som alla andra skogsentreprenörsföretag

Att vara störst i Sverige hjälper inte

Teknik

Det hjälper inte att vara stor. Det är inte lätt att hitta bra förare för det. – Det är vårt och branschens absolut största problem, säger Markus Mark, en av tre bröder som äger Vallsta Skogsmaskiner.