När Volvo BM beslutade sig för att samarbeta med Valmet 1979 blev det en het debatt. De fackligt aktiva demonstrerade med slagorden ”traktorn röd ger oss bröd” och tidningen Land skrev att Valmets traktorer var precis lika gammalmodiga som Volvo BMs.
Landskamp i traktorutveckling
Vilken traktortillverkare hade kommit längst med utvecklingen när Volvo BM och Valmet beslutade sig för att samarbeta istället för att konkurrera med varandra. Den frågeställningen togs upp av lantbruksmedia.
Volvo BM orkade inte utveckla sina traktorer särskilt mycket under 1970-talet. Samtliga modeller hade en osynkroniserad växellåda förutom i T 500 och i 22-serien där transmissionen var inköpt från IH. Utvecklingen handlade om nya hytter, högre motoreffekt och mer hydraulisk kapacitet samt en turbomodell baserad på den tvåhjulsdrivna T 650. Fyrhjulsdrift på mellanmodellerna var i utvecklingsstadiet.
Hård konkurrens
Valmet hade det tufft på den svenska marknaden. Så sent som 1980 var märket nummer tio i listan över sålda traktorer. Det såldes 212 Valmet-traktorer motsvarande en marknadsandel under tre procent. Volvo BM sålde under samma år 1 916 traktorer och hade 25 procent av marknaden. Platserna två till fem hade MF, John Deere, IH och Ford. Tjeckiska Zetor sålde bättre än Valmet i Sverige. Det Valmet saknade var ett varumärke med attraktionsvärde. Det hade Volvo BM. Det nya varumärket Volvo BM Valmet och en röd färg var tricket som gjorde att kunderna fick upp ögonen för den finska traktorn även om en hel del komponenter tillverkades i Sverige.
Hur var det då med förmågan till traktorutveckling hos Valmet innan man gick över till Volvo BM Valmet serien? ATL har sammanställt en lista med några finska tekniksprång.
Valmet 565 kom 1964 och kallades ”Synkrotraktorn”. I huvudväxellådan var tvåans och treans växlar synkroniserade, liksom gruppväxeln låg-hög. Med gaspedal och synkronisering i växellådan ville man signalera till kunden att Valmets traktor kunde köras som en bil.
Modell 900 kom 1967 med helsynkroniserad växellåda och sidoplacerad växelspak.
Modell 1100 kom 1969 med en turbo-fyra. Med en 4,18 liters motor som gav 115 hästkrafter SAE blev de finska lantbrukarna skeptiska. På den tiden var det normala i branschen en större sexa i storleksklassen 100 hästkrafter.
Satsade på fyrhjulsdrift
Valmet hade två modeller med drift på framaxeln 1969. Modellerna 900 och 1100. Den mindre hade 90 hästkrafter. De modellerna fick industrimönstrade däck och var tänkta för entreprenadbranschen. 1978 kom modellerna 702 och 702 S med fyrhjulsdrift, 75 respektive 91 hästkrafter DIN. Valmet trodde på behovet av mekanisk fyrhjulsdrift och i början av 1980-talet kunde alla modeller utom den minsta fås med fyrhjulsdrift.
Tid för turbo
Med tiden kom turbo på allt fler av Valmets modeller. Även på trecylindriga motorer. I försäljningsbroschyren 1980, med 13 modeller, var bara två utan turbo. I den största modellen 1203 provade man en ny typ av turbo. På engelska kallad ”pressure wave supercharger”. Principen är att turbon låter avgaserna komprimera insugningsluften direkt och det eliminerar turboknuffen. Motorn reagerar snabbare på behovet av kraft och ökar genast i varv. Det gav effekthöjning över ett bredare varvtalsregister. Vridmomentet ökade med 27 procent och den här typen av turbo gav ett bättre vridmoment även vid låga varv. Med Comprex turbo fick 1203 en effekt av 110 hästkrafter DIN från en fyrcylindrig motor på 4,4 liter.
På en punkt låg Valmet efter. De hade inte en hydrauliskt manövrerad snabbväxel. En mekanisk snabbväxel som fördubblade antalet växlar kom till 03-serien men helt kopplingsfria steg fanns inte.
Volvo BM Valmet
Under året 1979 började man skissa på en ny nordisk traktor. Man beslutade att börja med utvecklingen av nya modeller i området 65-100 hästkrafter. Det betydde att Volvo BM T 650 och T 700 samt Valmet 802, 803 och 903 skulle bytas ut mot nya modeller i Volvo BM Valmet serien. Det skulle ske i slutet av 1982. Valmet skulle ta ansvaret för konstruktionen men erfarenheten från kollegorna på Volvo BM skulle tas till vara. I december 1979 startades företaget Scantrac AB i Eskilstuna där Volvo BM och Valmet ägde lika många aktier. Företaget skulle koncentrera sig på utveckling och marknadsföring. I mitten av 1980-talet köpte Valmet loss alla aktier i Scantrac AB och Volvo BM försvann togs bort från varumärket. Efter det stod det bara Valmet på traktorerna.Källa: ”From Munktells to Valtra” av Hannu Niskanen.
