David Larsson2

Vi står på en skogsväg utanför Södertälje och lyssnar. Helikoptern dyker upp över skogsranden och på några sekunder har den släppt sin last över en liten del av hygget och är strax tillbaka över depån.

Åskådare är en stor samling skogsfolk och de som ordnar visningen är en konstellation av intressenter, energiföretaget Stockholm Exergi, teknikkonsultbolaget EcoFor och Skogsstyrelsen. Alla vill ha ut askan i skogen där den kommer ifrån.

Askan sprids ofta i gallringar där skotaren kör i stickvägarna.

Det nya som visas upp är granulaten, flygaska från Värtaverket formade till kulor med en diameter på mellan 3 och 10 millimeter.

– Askåterföring har ökat successivt men ligger på en alldeles för låg nivå. Det skulle behöva fyrdubblas för att vara i balans med grotuttaget.

Det säger Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen. Han menar dessutom att grotuttaget i sin tur skulle kunna tredubblas på ett hållbart sätt.

Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen.

Återföringen av aska finns med i Skogsvårdslagens föreskrifter om ”omfattande uttag av grot görs i ett bestånd”. Att det ändå inte sker i större skala beror enligt Stefan Andersson på att askproducenterna inte har krav på sig att leverera aska till skogsbruket och att intresset för att ta emot aska är begränsat hos delar av skogssektorn.

Men om granuleringen slår igenom går det att få en mer rationell kedja från förbränning och ända ut i skogen. I dag sprids aska som krossaska och den måste lagras i minst tre månader för att härdas.

Askåterföring sker i dag till största delen med skotare.

Granulaten kan tillverkas direkt efter förbränning och i idealfallet följa med i returtransport i containrar som levererat flis.

– Att jobba med krossaska är skrymmande hantering och tar lång tid och det passar inte vissa aktörer. Då behöver man ha en produkt som kan ge snabbare logistik, säger Stefan Andersson.

Granulaten håller dessutom betydligt lägre fukthalt, mellan 10 och 15 procent jämfört med krossaskans 30 procent. Ytterligare en fördel med granulaten är att de dammar mindre.

Askåterföringen skulle behöva fyrdubblas för att vara i balans med askproduktionen.

Under visningen i Södertälje får vi se spridning med både helikopter och skotare. Det senare är dock i dag helt dominerande som spridarfordon även om visningen med helikopter imponerar i snabbhet.

Det är företaget Ecofor som äger och sköter anläggningen i Värtaverket och som även ska stå för avsättningen ut till skogsbruket.

– Det här är ett stort pilotprojekt och i dag har vi en produktion på två ton i timmen. Målet är att nästa säsong komma upp i en produktion på totalt 3 500 ton, säger Daniel Glimtoft på Ecofor.

Han vill också utveckla tekniken för att få fler att nappa på askspridingen.

– Från och med nästa år ska vi även kunna erbjuda kvävegödsling i kombination med askspridning. Vi bygger nu en balja som ger möjlighet att sprida båda produkterna samtidigt. Den har också egen motor och hydraulsystem så att den ska kunna flyttas mellan olika maskiner.

Helikoptern byter spridarbehållare i stort sett i farten.

<h3>Fakta: Askåterföring</h3>Grenar och toppar innehåller tillsammans lika mycket eller något mer näringsämnen än stammarna och vid större grotuttag kräver därför Skogsvårdslagen en återföring av näringsämnen till skogsmarken om uttaget motsvarar mer än 200 m3sk.Uttaget är också basiskt och innebär därmed en försurning av marken.Askåterföring kräver anmälan om samråd från första kilot.I dag sprids cirka 50 000 ton aska ut i skogen vilket motsvarar en fjärdedel av tillgången. Den årliga spridningsarealen är cirka 15 000 hektar. En stor del sprids i gallringar.

I en pilotanläggning vid värmeverket i Värtan i Stockholm görs granulater av askan. Hela kedjan ut till skogen ska underlättas av aska i kulform.

I en pilotanläggning vid värmeverket i Värtan i Stockholm görs granulater av askan.

Aska i kulform ska öka spridningen

Skog

Granulater från Värtaverket ska öka intresset för askåterföring.