Birgitta Sennerdal

Förra året påverkades totalt 84 avverkningar helt eller delvis med hänvisning till Artskyddsförordningen. Bara fram till och med första veckan i september i år var siffran 93.

– Förra året hade vi riktlinjer från och med andra halvan av juni, i år har vi haft dem hela året. Så det är rimligt att det blir fler i år än förra året, säger Tove Thomasson som är naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

<h3>Gemensamma riktlinjer utvecklas </h3>

Riktlinjerna för hur arter som är fridlysta enligt EU-regler ska hanteras togs fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt och presenterades i juni förra året. För närvarande håller myndigheterna på att ta fram gemensamma riktlinjer för hur nationellt fridlysta arter ska hanteras.

– Där har domen som rör bombmurklan gett oss vägledning, säger Tove Thomasson.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/frivillig-hansyn-ska-klara-bombmurklan/">Avverkning av bombmurklan får klartecken</a>

De flesta beslut med hänvisning till Artskyddsförordningen sker med stöd av Skogsvårdslagen. Ofta handlar det om att skogsägaren måste anpassa tidpunkten för avverkning.

Några fall är beslut med stöd av Miljöbalken och då handlar kraven på hänsyn till fridlysta arter om mer än det skogsägaren ”får tåla”, och därmed också om en större ekonomisk konsekvens för den enskilde skogsägaren. Spridningen är stor, men det är bara i de fem ärendena som rör lavskrikan i Hälsingland som det handlar om att förbjuda hela avverkningen.

När det gäller hänsyn till tjäderspelplatser har markägare i flera fall överklagat myndighetens beslut till mark- och miljödomstolen. I minst två fall har domstolen fastslagit myndighetens beslut. Mark- och miljööverdomstolen som är högsta instans, har dock hittills inte valt att ta upp något ärende. Skogsstyrelsens generaldirektör har tidigare sagt i en intervju med ATL att myndigheten ser det som en indikation på att den fattat rätt beslut, men att det hade varit bra om ärenden kommit upp i högsta instans, eftersom de då blir mer vägledande.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/provar-inte-arende-om-tjader/">Prövar inte ärende om tjäder</a>

Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor på LRF Skogsägarna tycker dock att det finns en aspekt som myndigheten väljer att inte se i domstolarnas beslut, nämligen frågan om ersättning.

– Jag tolkar domarna som att det är möjligheten till ersättning som gör att inskränkningarna ses som rimliga, säger Gunnar Lindén.

Han påpekar dock att det är en krånglig väg att gå, att skogsägaren måste stämma staten på ersättning i domstol när Skogsstyrelsen meddelat långtgående förbud eller förelägganden.

Även Skogssällskapet har gett sig in i debatten och har räknat på hur mycket ett tjäderanpassat skogsbruk kostar. Skogssällskapet betonar att det är en grov skattning, men att det handlar om summor upp emot 5 miljoner kronor.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/hog-kostnad-for-tjaderanpassning/">Hög kostnad för tjäderanpassning</a>

<h3>”Svårt med rättvisande siffror”</h3>

Tove Thomasson tycker inte att man kan räkna som Skogssällskapet gjort, och tycker därför inte att siffran är användbar. Men hon håller med om att det vore bra med en beräkning som visar hur mycket hänsynen i skogen, med hänvisning till Artskyddsförordningen, kan kosta.

– Men jag tror det är väldigt svårt att få fram rättvisande siffror, säger hon.

Skogsstyrelsen har dock inte planerat att göra en sådan beräkning.

– Vår uppgift är att bedriva tillsyn och se till att lagen följs, säger hon.

2016 fattade Skogsstyrelsen 71 beslut med stöd av Skogsvårdslagen och 13 beslut med stöd av Miljöbalken.

Till och med första veckan i september i år hade Skogsstyrelsen fattat 82 beslut med stöd av Skogsvårdslagen och 11 beslut med stöd av Miljöbalken.

Enligt Skogsvårdslagen måste en markägare tåla att skog undantas från skogsbruk om det krävs för att klara hänsynen till bland annat djur och växter. Men det finns en begränsning av hur stort detta ”intrång” får vara. Intrångets storlek baseras på värdet av en planerad avverkning.

Skogsstyrelsens praxis av vad som kan krävas i form av hänsyn är högst 10 procent för de första 250000 kronor av den berörda delen, det vill säga högst 25000 kronor.

Vidare säger praxis att det kan krävas högst 5 procent för det som ligger mellan 250000 kronor och 2 miljoner kronor, det vill säga högst 87500 kronor för den delen, samt högst 2 procent för det som överstiger 2 miljoner kronor.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/lavskrikan-skadas-inte-av-avverkning/">”Lavskrikan skadas inte av avverkning”</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/regeringen-aventyrar-skogspolitiken/">”Regeringen äventyrar skogspolitiken”</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/osaker-fagelrapport-stoppade-skordaren/">Ugglor stoppade hans avverkning</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/stor-besvikelse-efter-skogs-besked/">Hammar ifrågasätter regeringens besked</a>

93 avverkningar har hittills i år stoppats helt eller delvis med hänvisning till Artskyddsförordningen. Det är mer än under hela förra året.