Ulf Aronsson

Fallen med stoppade avverkningar på grund av lavskrikor har nu prövats fyra gånger i rättsliga instanser. Men efter fem år har markägarna ännu inte fått besked om de kan avverka eller inte, om hur avverkningarna i så fall ska se ut eller om de får någon ersättning för inskränkningar i pågående markanvändning.

Man kan hävda att ärendet visar att rättsystemet fungerar, frågan utreds och prövas i laga ordning. Men när prövningen innebär att enskilda markägare måste driva fleråriga processer mot staten för hundratusentals kronor är det inte längre rättssäkert. Utan stöd från skogsägarorganisationerna hade markägarna fått vika ned sig och acceptera avverkningsstoppen utan prövning.

Det går också att ifrågasätta rimligheten i att en vanligt förekommande fågelart innebär avverkningstopp utan ersättning. Mark- och miljööverdomstolen väljer att gå på lagens bokstav. Enligt artskyddsförordningen är det för alla vilda fåglar förbjudet att ”skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser”, samt att ”avsiktligt störa djur”. Ärendet skickas nu tillbaka till Skogsstyrelsen för att avgöra exakt vad som är lavskrikans fortplantningsområden och viloplatser, vilket eventuellt kan ge mindre restriktioner än ett totalt avverkningsstopp.

Men hur förhåller sig lagens bokstav till lagens anda, konsekvenserna av skrivningarna kan bli enorma och var det verkligen så det var tänkt? Och hur förhåller sig artskyddsförordningen i så fall till andra regelverk, till exempel markägarens rätt till ersättning om pågående markanvändning försvåras?

Precis som tidigare påpekats måste den <a href="https://www.atl.nu/skog/artskyddsutredningen-experter-utsedda/">utredning av artskyddsförordningen som nu genomförs</a> skapa klarhet så att regelverket är tillämpbart, rättssäkert och effektivt. Annars finns risk att rättskarusellen fortsätter snurra flera år till, och i allt vidare cirklar. Och om den utredningen genomförts när det först togs beslut om det, 2014, eller när Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen begärde det 2016, hade mycket möda sparats.

LÄS MER OM LAVSKRIKEFALLET:<a href="https://www.atl.nu/skog/lavskrika-och-avverkning-av-skog/">Lavskrikan och avverkningen – detta har hänt</a><a href="https://www.atl.nu/skog/juristen-axel-nordmark-om-lavskrikedomen/">Juristen efter domen: ”Kommer aldrig till ett avgörande”</a><a href="https://www.atl.nu/skog/lavskrikemal-skickas-tillbaka-till-skogsstyrelsen/">Besvikelse efter avgörande dom i lavskrikemålet</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ny-vandning-i-lavskrikemalet/">Ny vändning i lavskrikemålet</a><a href="https://www.atl.nu/skog/birdlife-sverige-overklagar-lavskrikedomar/">Birdlife Sverige överklagar lavskrikedom</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/otydlig-artskyddsforordning-har-stoppat-500-avverkningar/">Artskyddsförordningen har stoppat 500 avverkningar</a>

Fleråriga processer mot staten för hundratusentals kronor äventyrar rättsäkerheten, samtidigt som artskyddsförordningens skrivning får orimliga konsekvenser. Det skriver ATL:s Ulf Aronsson i en kommentar.

Är det lagens anda eller dess bokstav som ska gälla?

Om lavskrikedomen: ”Artskyddsförordningen är inte rättsäker”

Företagande

Utan stöd från skogsägarorganisationerna hade markägarna fått vika ned sig och acceptera avverkningsstoppen utan prövning, skriver ATL:s skogsreporter Ulf Aronsson om målet med stoppade avverkningar på grund av lavskrikor.