Marcus Frennemark

Storleken på fältet kan kompensera för den lägre hektarskörden i norra Sverige. På bilden vårbruk i Brändön utanför Luleå (arkivbild).

Det finns enligt Jordbruksverkets beräkningar omkring en halv miljon hektar jordbruksmark i Sverige som kan klassas som marginalmark. Skälen för det kan vara flera. Det är små skiften, ofta i skogs- eller mellanbygd, med oregelbunden fältform och som ligger längre från gårdscentrum.

Marginalfält finns över hela landet, men skördenivån per hektar är lägre i norr än i söder. Men det är inte avgörande för lönsamheten. Vårkorn på ett 12 hektars fält i Skellefteå kommun, med avkastningen 2,2 ton per hektar, ger bättre lönsamhet än avkastningen 5,2 ton per hektar på ett 1,5 hektar stort fält i Svalövs kommun.

– Så pass mycket dyrare är det att bruka små fält, säger Håkan Rosenqvist.

Han har tillsammans med forskarkollegan Daniel Nilsson analyserat olika grödors lönsamhet på marginalmarkerna. Framför allt är det högre maskinkostnader som gör små fält dyrare att bruka. Men småbitarna har också lägre hektarskörd, eftersom vändtegen utgör en större andel av fältet.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/teknik/vand-ratt-och-spara-diesel/">Vänd rätt och spara diesel</a>

Ett rektangulärt fält, som är fyra gånger så långt som det är brett, ger goda förutsättningar för effektiv körning. Så ser inte många fält ut i verkligheten och maskinkostnaderna stiger ju större avvikelsen är.

Ju färre besök på fältet, ju lägre maskinkostnader.

Forskarna har kommit fram till att det finns en brytpunkt runt 6 hektar. Ökas fältstorleken ytterligare till 12 hektar minskar maskinkostnaden, men tämligen måttligt.

Minskas fältstorleken däremot från 6 hektar och faller neråt 1–2 hektar, stiger kostnaderna rejält.

– I vissa fall är maskinkostnaderna dubbelt så höga på små fält, säger Håkan Rosenqvist.

Det kräver ekonomisk eftertanke av den som säljer maskintjänster med pris per hektar eller överväger ett arrendebud på marker med dålig arrondering.

Den som redan har många fält med dålig arrondering på sin gård bör planera odlingen därefter.

– Ju sämre arrondering, ju färre gånger bör vi besöka fältet under odlingsåret. Det får konsekvenser både för val av gröda och intensitet i odlingen, säger Håkan Rosenqvist.

Få besök på fältet innebär att ensilagevall är lönsammare än spannmål. En extensiv vall, som inte kvävegödslas och bara skördas en gång om året, kan i sin tur vara ännu lite bättre ekonomiskt.

Rörflen, som bara behöver etableras någon gång per decennium, skördad till strömaterial, kan vara ett bra grödalternativ i bygder där halm är en bristvara. Få besök på fältet per år minimerar maskinkostnaderna.

<h3>”Vill man ha kvar öppna fält behövs stöden”</h3>

Nästa steg mot minskad intensitet är träda och slutligen att plantera skog.

– Utan något stöd alls hade det blivit mycket gran. Vill man ha kvar öppna fält behövs stöden, säger Håkan Rosenqvist.

Att det är dålig ekonomi i att bruka små fält med oregelbunden form innebär omvänt att det kan löna sig att investera i bättre arrondering där det låter sig göras. Forskarna har räknat på det också. Exempelvis kan den som får ihop ett tolv hektars fält av flera små tegar för produktion av rundbalsensilage investera närmare 150 000 per hektar vid tre procents kalkylränta.

– Har man skog mellan små fält kan det alltså vara ett alternativ att avverka skogen och slå ihop allt till ett större fält, säger Håkan Rosenqvist.

<h3>Lönsamheten för odling på marginalmarker</h3>I ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har Daniel Nilsson, forskare på SLU, och Håkan Rosenqvist, fristående forskare, analyserat lönsamheten i odlingen av både ettåriga och fleråriga grödor på jordbruksmark med sämre arrondering. I studien har ingått fält i storlek från 0,75 hektar till 12 hektar med varierande bördighet i kommunerna Svalöv, Ronneby, Vingåker och Skellefteå. Kostnaderna för att bruka små och oregelbundna fält har beräknats genom att olika arbetsmoment simulerats. Rapporten finns att ladda ner på <a href="https://pub.epsilon.slu.se">pub.epsilon.slu.se</a>.

Lönsamheten är bättre på ett stort fält i norra Sverige än på ett litet fält i Skåne, trots att skörden är dubbelt så hög i söder.– Arronderingen är avgörande för lönsamheten, säger forskaren Håkan Rosenqvist.

Lönsamheten är bättre på ett stort fält med lägre skörd än på ett litet fält med hög skörd.

Arronderingen viktig för lönsam odling

Lantbruk

Lönsamheten är bättre på ett stort fält med lägre skörd än på ett litet fält med hög skörd, visar ny forskning av Håkan Rosenqvist och Daniel Nilsson.