Malin Eborn

När ATL ringer Emil Hjalmarsson har han just vaknat efter nattens arbetspass att köra pistmaskin i Sälen. Men jobbet i fjällen under vinterhalvåret räcker inte för att klara ekonomin på växtodlingsgården.

Under resten av året har han flera andra extrajobb som att köra åt maskinstationer och andra uppdragsgivare inom industrin.

Bakgrunden är att det är svårt att få lönsamhet i växtodlingen med de höga arrendepriserna i regionen där han är verksam. Riktigt bra år blir det lite över men dåliga år går å andra sidan kraftigt minus.

Emil Hjalmarsson vill inte gå in i detalj på vad han betalar i arrende men menar att prisnivån, speciellt på nya arrenden, är för hög i förhållande till vad lönsamheten i växtodlingen tål.

– Lantbruket blir lite mer som en hobby om man ska hänga med och betala de höga arrendepriserna, säger Emil Hjalmarsson.

Han har ett starkt engagemang för lantbruksnäringen och sitter bland annat i LRF Skånes styrelse. Till skillnad från många andra hade han ingen gård att ta över utan startade från noll. Totalt arrenderar och brukar han 200 hektar utanför Ängelholm i Skåne.

– Jag har ingen värdestegring att falla tillbaka på utan måste göra förtjänst på varje hektar, varje år, säger han.

År med dåligt resultat blir svåra att ta igen. Sänkt EU-stöd, nedläggningen av Findus, sämre betalt för sockerbetor och sänkta spannmålspriser gör det extra tufft.

– Visst frågar jag mig själv ibland om det är värt allt jobb. Jag vet inte hur länge till jag orkar hålla på om det inte ger bättre förtjänst, säger han.

Men även med egen mark är det svårt att räkna hem kalkylerna på de prisnivåer som figurerar på öppna marknaden. Marianne Andersson, som snart avgår som ordförande för LRF Skåne, driver en konventionell växtodlingsgård tillsammans med sin man på slätten i sydvästra Skåne.

– Vi har räknat och konstaterat att det inte fungerar att betala höga summor i anbudsförfarande i vårt företag, säger hon.

Vid beräkningarna har riskfaktorer tagits med, till exempel att skörden inte alltid ligger på topp samt att räntorna kan stiga. Då går det inte att få ihop kalkylen och fortfarande tjäna pengar på företaget.

Totalt brukar de 350 hektar i dag, varav ungefär hälften är egen mark och hälften är arrenderad. På gården bedrivs konventionell växtodling med sockerbetor.

– Vi har haft förmånen att ha ett väldigt bra samarbete med våra jordägare med förhållandevis rimliga priser på de arrenden vi haft under många år, säger hon.

<h3>Emil Hjalmarssons gård</h3>Emil Hjalmarsson driver företaget Åshåll Torp och arrenderar och brukar 200 hektar utanför Ängelholm. Årets grödor är höstvete, maltkorn, vårvete, grynhavre och ängssvingel. Har ingen anställd men tar hjälp vid arbetstoppar. Lämnar spannmålen i skörd. Sprutar, kör mineralgödel med N-sensor, spolar dräneringar, sår och gör diverse andra uppdrag på andra gårdar och via maskinstationer. Gör även uppdrag på entreprenadsidan samt kör snöröjning. <h3>Paret Anderssons gård</h3>Marianne och Ulf Andersson driver gården Bakvången i skånska Anderslöv. Totalt brukas 350 hektar varav ungefär hälften är arrenderade. Driver konventionell växtodling med sockerbetor som bas. Marianne Andersson har varit ordförande LRF Skåne sedan sju år tillbaka men lämnade över ordförandeklubban på regionstämman den 22 mars.

Höga arrendepriser och försämrad lönsamhet gör att Emil Hjalmarsson har flera extrajobb för att klara ekonomin i växtodlingen.

Höga arrendepriser och sämre lönsamhet gör att Emil Hjalmarsson måste ha flera extrajobb.

Arrendet tvingar honom till pistjobb

Företagande

Svårt att klara ekonomin i växtodlingen.