Bönder som arrenderar mark av kommunen har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Förra veckan pratade ATL med Vilhelm Nilsson, som arrenderar Håga naturbete av Uppsala kommun. Avgiften håller på att knäcka honom.
Så ska Uppsalas arrendebönder få det bättre
Innan årsskiftet ska Uppsala kommun ta beslut som ska förbättra den hårt pressade arrendebonden Vilhelm Nilssons situation.
LÄS OCKSÅ: Arrendebonden går på knäna
Varje år går Vilhelm Nilsson back 70 000-80 000 kronor, ungefär lika mycket som han ska punga ut med i arrendeavgift. I våras bjöds han in till ett möte i miljömålsrådet i Uppsala. Tjänstemännen var införstådda med att situationen är ohållbar, men sedan gick tiden. Nu undrar Vilhelm Nilsson om han ska klara en säsong till.
Ser ljust ut
Kommunalrådet Maria Gardfjell (MP), ordförande i miljövårdsrådet levererar goda nyheter; ett förslag ligger hos Mark- och exploateringsutskottet, vilket ska förbättra villkoren för kommunens arrendebönder med naturbeten.
– Jag har precis pratat med Erik Pelling (S), ordförande i Mark- och exploateringsutskottet och ett beslut ska tas innan årsskiftet.
Maria Gardfjell berättar att samtliga politiker i miljömålsrådet, oavsett partifärg, är fullständigt överens om att arrendebönderna med naturbeten måste få bättre villkor.
– Vilhelms inspel har varit oerhört väderfulla. Han har de praktiska erfarenheterna och kan förklara för våra tjänstemän var vi måste göra förändringar.
Försenade utbetalningar
Något som Maria Gardfjell upprörs över är Jordbruksverkets långsamma byråkrati i fråga om utbetalning av EU-stödspengar.
– Det gör mig rent ut sagt förbannad att Jordbruksverket ligger ett år efter med utbetalningarna av EU-stödet. Det är helt oacceptabelt och innebär att många verksamheter går på knäna på grund av likviditetsproblem. Här måste kommunen kunna gå in och betala ut ett förskott.
Blir det sänkta arrendeavgifter?
Knäckfrågan om sänkta arrendeavgifter kvarstår och Maria Gardfjell svarar en aning svävande, men positivt:
– Arrendeavgifterna förhandlas individuellt, men kommunen och bönderna bör kunna komma väldigt nära varandra.
Att arrendeavgifterna ser ut som de gör, utan hänsyn till individuell avkastningsförmåga, har sin förklaring i den skandal som 2013 skakade Uppsala kommun. Tjänstemän hyrde bland annat ut jordbruksfastigheter för billigt till vänner. Efter utredningen tog LRF Konsult fram en modell som skulle gälla för alla.
– Det blev ordning och reda i arrendeavtalen, men de blev smått anorektiska. Nu är det dags att följa upp och förbättra. Vi måste se över vilka möjligheter och förutsättningar var och en av bönderna har.
Miljömålsrådets förslag:
Till nästa betessäsong ska flera förbättringar sjösättas, bland annat följande:
• Kommunens arrendebönder ska kunna få tillgång till mer betesmark.
• Kommunen ska utnyttja arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom lantbruket, till exempel placera arbetssökande som resurs åt lantbrukare. Det kan handla om att sköta den dagliga tillsynen av djur på bete, arbeta med stängsling och vattning osv. Samverkan har redan inletts, men bör utökas.
• Uppsala naturbruksgymnasium ska ställa om till ekologisk drift, vilket går i linje med kommunens livsmedelsstrategi som vill öka den ekologiska produktionen. Det i sin tur gynnar lantbrukarna. Kommunen vill även samverka med arrendebönderna i fråga om praktikplatser för ungdomar från naturbruksgymnasiet.
• Kommunen måste ta större ansvar för sina andra verksamheter som påverkar arrendebönderna. Ett exempel är förskoleklasser som gör utflykter till tätortsnära betesmarker där arrendebönder har sina djur. Här kan resurser på plats behövas, som förbereder hagen så att utflykten kan genomföras på ett säkert sätt.
• Möjlighet att ge arrendebönder förskott på de EU-stödspengar som de är berättigade till, men inte får utbetalade på grund av Jordbruksverkets långsamma byråkrati.