David Gustavsson

Arla Foods nettoomsättning ökade till 10,4 miljarder euro 2018, jämfört med 10,3 miljarder euro året innan och 9,6 miljarder euro under 2016. Men fjolårets nettoomsättning understeg dock rekordet från 2014, då den uppgick till 10,6 miljarder euro.

Det är också oklart hur Arla presterade gentemot sina konkurrenter, så kallad "peergroup performance", då konkurrenterna ännu inte har släppt sina bokslut. Men koncernen hävdar att deras egna analyser tyder på en förbättring jämfört med 2017.

62 procent av fjolårets omsättning (6,5 miljarder euro) skapades i Arlas kommersiella zon "Europe" som bland annat inkluderar Sverige. Men en svag krona och ett brexit-försvagat pund inverkade negativt på omsättningen på bolagets tillväxtmarknader, utanför Europa. Ändå ökade den där med totalt 4,6 procent till nästan 1,6 miljarder euro.

Det framkom under den presskonferens som hölls på <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-ror-inte-mjolkpriset-3/">Arlas kontor </a>i Köpenhamn där bokslutet för 2018 presenterades på onsdagen av VD, ekonomidirektör och ordförande.

På en fråga från ATL om koncernen siktar på att slå sitt nu fem år gamla omsättningsrekord i närtid svarade VD Peder Tuborgh att det kan bli verklighet under 2020.

– Men jag vill samtidigt betona att det inte är något självändamål, då vår lönsamhet inte bara kan hänföras till nettoomsättningen. Men samtidigt ser vi nu tillväxt på 1–2 procent i flera av våra mjölkproducerande länder. Det indikerar ett stabilt världsmarknadspris som sin tur kan öka vår nettoomsättning, men det är inget uttalat mål vi har, sa Peder Tuborgh.

Hade ni kunnat spara mer pengar för att öka lönsamheten ytterligare?

– Vi är jätteglada över våra kostnadsbesparingar 2018. De blev tre gånger större än väntat.

Inom ramen för sitt <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arlas-sverigechef-flaggar-for-fler-sparkrav/">besparingsprogram Calcium </a>– som lanserades förra året och som ska pågå i ytterligare tre år – sparade Arla 114 miljoner euro, vilket var långt mer än minimimålet på 30 miljoner euro. Nedläggningen av mejeriet i Boxholm och personalneddragningar i Sverige och Danmark bidrog bland annat till minskade utgifter.

Totalt ska minst 400 miljoner euro sparas in till 2021. En fjärdedel ska tillfalla mjölkbönderna via högre mjölkpris. Lika mycket ska återinvesteras i koncernen för att stimulera tillväxt.

2018 års omsättningsökning uppges dock främst bero på en ökad försäljning av varumärkesprodukter på 3,1 procent. Produktkategorin utgjorde 45,2 procent av Arlas totalutbud i fjol, och överträffade därmed tillväxtprogrammet ”Good growth” som satt ett 45-procentigt andelsmål till år 2020. Samtliga Arlabönder producerade, liksom de två föregående åren, en total mjölkvolym på 13,9 miljarder kilo i fjol.

Försäljningen av produkter märkta med varumärket "Arla" steg marginellt med 0,2 procent, motsvarande en omsättning på drygt 3 miljarder euro.

<h3>Vill stödja torkdrabbade lantbrukare</h3>

Som ATL rapporterade på onsdagsförmiddagen föreslår Arla Foods styrelse att hela <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/forslag-3-miljarder-till-arlabonderna/">nettoresultatet på 290 miljoner euro</a>, motsvarande 3 miljarder kronor, betalas ut till Arlabönderna tack vare en ”historiskt stark balansräkning”, enligt koncernen.

Det motsvarar 2,8 procent av den totala nettoomsättningen, vilket är i underkant av målintervallet som var satt till mellan 2,8–3,2 procent för 2018. Utbetalningen ska ske i form av en så kallad efterlikvid motsvarande 2,3 eurocent per kilo mjölk till kooperationens ägare.

Arla säger sig på så sätt vilja stödja torkdrabbade lantbrukare. Effekterna av extremtorkan och värmeböljan sommaren 2018 medförde minskad mjölkproduktion i inte minst Norden, till följd av extremhöga foderpriser. Arlas ordförande Jan Toft Nørgaard inledde också presskonferensen med att betona att torkan medförde ett rekordtufft år för Arlabönderna.

– Vi vill med utdelningen hjälpa våra ägare och ge dem de bästa tänkbara förutsättningarna givet det rådande läget, sa han.

Hur väl rustat står Arla inför ett eventuellt nytt torkår 2019, när ni delar ut hela nettoresultatet?

– Det är viktigt att vi har fortsatt starka mjölkproducenter och leverantörer, så att de kan fortsätta leverera mjölk även i framtiden och så att vi kan addera nya värden till konsumenterna. Men att vi delar ut hela nettoresultatet är troligen en engångsföreteelse mot bakgrund av att vi har en väldigt stark balansräkning.

Var det ett krav från ägarna?

– Nej, förslaget har initierats av styrelsen, då vi den här gången har möjlighet att verkligen hjälpa våra bönder där några av dem är i en svår sits.

<h3>Kampanjen ”Bara mjölk smakar mjölk” lyckad</h3>

Arla Sveriges omsättning 2018 uppgick till 14 miljarder kronor, jämfört med 13,6 miljarder året innan och 12,9 år 2016. Arlas Sverigechef, som dock inte var med på presskonferensen, säger i ett pressmeddelande att förbättringen främst beror på framgångar med reklamkampanjen “Bara mjölk smakar mjölk” som mattat nedgången i främst mjölkkategorin, enligt Sverigechefen.

Arla tror fortsatt på den svenska marknaden och ska investera cirka 450 miljoner kronor i sina svenska mejerier under året. Det är koncernens enskilt största investering varav merparten, 80 miljoner kronor, går till mejeriet i Jönköping där bolaget investerar i ny produktionskapacitet för laktosfria produkter.

Totalt planerar koncernen att satsa motsvarande 4,6 miljarder kronor i ny teknik, energieffektivitet och andra optimeringar. Bolaget ska bland annat avsätta mer pengar till ett pulvertorn i Pronsfeld i Tyskland som är under uppförande.

Arlas förslag om att dela ut hela nettoresultatet till ägarna blir troligen en engångsföreteelse. Arlabönderna har inte heller ställt några krav på en sådan utdelning – utan idén kläcktes av styrelseordförande Jan Toft Nørgaard själv, säger han.

Förslaget att dela ut hela nettoresultatet till ägarna: ”Troligen en engångsföreteelse”.

Arlas ordförande: En unik händelse

Lantbruk

Förslaget att dela ut hela nettoresultatet till ägarna uppges vara en engångsföreteelse.