Oskar Schönning

När ATL tar upp skillnaden med Arlas vice styrelseordförande Heléne Gunnarson säger hon att skillnaden bland annat beror på att Arla har många kontraktsleverantörer på den finska sidan.

2019 köpte Arla in drygt 1,3 miljarder kilo mjölk på den öppna marknaden, en volym som motsvarade tre fjärdedelar av invägningen från de svenska Arlagårdarna samma år.

Skillnaden mot betalningen till ägarna motsvarade 37 öre per kilo, en skillnad som ökat tre år i rad. På en genomsnittlig svensk Arlagård motsvarade skillnaden 265 000 kronor i årsintäkt för 2019.

När ATL tar upp skillnaden med Arlas vice styrelseordförande Heléne Gunnarson säger hon att skillnaden bland annat beror på att Arla har många kontraktsleverantörer på den finska sidan.

I Finland konkurrerar Arla med marknadsledaren Valio, som under det senaste året legat motsvarande 33 öre per kilo över Arla i löpande betalning för mjölken, enligt jämförelsesajten Milkprices.nl.

Precis som i många västländer har suget efter nationell råvara blivit allt större i Finland. Här använder både Valio och Arla ursprungsmärkningen ”Gott från Finland”, som funnits sedan 1994.

– Vi har jobbat mycket med att öka kunskapen om finsk mat och finska produkter. Vi ser hur inte minst unga värderar ursprung högt, en fråga som blivit aktuell i och med klimatförändringarna och frågor om djurvälfärd och självförsörjning, säger verksamhetsledaren Anni-Mari Syväniemi till ATL.

<h3>Mjölpriset oförändrat i Sverige</h3>

På samma sätt uppges den svenska mjölken ökat i värde i Sverige. Men trots ett underskott på svensk mjölk som ytterligare borde driva upp råvarupriserna, står mjölkpriserna i Sverige och stampar.

Samtidigt faller produktionen – främst hos marknadsledaren Arla, som trots en positiv valutaeffekt på mjölkpriset haft fortsatt svårt att hålla uppe mjölkproduktionen i Sverige.

Utvecklingen är <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-svarar-nedgang-i-svensk-mjolkproduktion-var-vantad/">väntad</a>, menar Arlas svenska företrädare, och kan förklaras med en ökad internationell konkurrens som också gör det är svårt att ta ut högre, nationella råvarupriser.

– Så länge vi har öppna gränser så är vi på en gemensam marknad, har <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-folk-koper-inte-svenskt-som-en-valgarning/?_ga=2.251872905.1045745165.1591859824-1940082847.1588594964">Jonas Carlgren, styrelseledamot i Arla tidigare sagt till ATL</a>.

Finland har också öppna gränser och är medlemmar i EU. Hur kan det komma sig att marknadspriserna är högre där?

– Finland har varit duktiga på värdeskapande genom innovation, bland annat har man ett starkt laktosfritt sortiment. Man har också en betydande export. Men i takt med att exporten till Ryssland gått ned har också avståndet till övriga Europas priser minskat, säger Jonas Carlgren.

Hur ser du på att Arlas medlemmar får sämre betalt i förhållande till kontraktsleverantörerna?

– I England har kontraktsvolymerna skiftat mot mer ekologisk mjölk med ett högre pris än konventionell. Orsaken är köpet av Yeo Valley. Kostnaden för kontraktsmjölk i USA har ökat något på grund av stärkt USD. Kostnaden för köpt mjölk i Finland minskade något 2019 både på grund av volym och pris.

Som ATL tidigare berättat har Arlakoncernen haft svårt att nå sitt mål för betalningen till medlemmarna, det så kallade <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-forbattrar-dalig-siffra/">Peer Group Index</a>. Snittbetalningen för 2019 nådde inte upp i 2017 års nivåer utan hamnade – rensat för inflation – i stället närmare 2015 (se fakta).

Ser du något i Arlakoncernens prestation som kan förklara skillnaden mellan medlemmar och kontraktsleverantörer?

– Nej. Vi kan alltid göra bättre affärer, det är klart. Det är alltid prio ett i företaget att betala så mycket som möjligt för medlemmarnas mjölk. Men vi har ingen målsättning på avståndet mellan den kontrakterade mjölken och medlemsmjölken, säger Jonas Carlgren.

Arlas medlemmar får allt sämre betalt för mjölken jämfört med Arlas kontraktsleverantörer, det visar en ny undersökning från ATL. På en genomsnittlig svensk Arlagård 2019 motsvarade skillnaden 265 000 kronor i årsintäkt.

Sämre betalt jämfört med kontraktsleverantörerna.

Arlas medlemmar halkar efter i pris

Djurhållning

Får allt sämre betalt för mjölken jämfört med kontraktsleverantörerna.