Cecilia Persson

Höjda råvarupriser pressar många mjölkföretag i hela Europa just nu. Arla Foods ordförande är bekymrad över läget (arkivbild).

Europas mjölkbönder, inte bara i Arla, är hårt pressade. Det vidhöll Arla Foods ordförande Jan Toft Nørgaard <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-mest-omtumlande-krisen-nagonsin/">på en presskonferens om koncernens resultat 2020</a>:

– Alla mjölkbönder i Europa har problem just nu med ekonomin.

Orsakerna är flera, bland annat att foderpriserna stiger men också att betalningen har svårt att täcka alla kostnader.

– Det här gäller för mjölkproducenter i hela Europa, också hos våra konkurrenter. Kostnaderna ökar och det blir hela tiden mer dokumentation. Som det är nu får vi inte ”full value” för allt jobb vi gör, säger ordförande Jan Toft Nørgaard, själv mjölkbonde, till ATL.

Jan Toft Nørgaard är mjölkbonde och styrelseordförande i Arla Foods. Han företräder de drygt 9 000 Arla-bönder som är medlemmar i koncernen.

Men krav på dokumentation kommer ju också från Arla själv?

– Alla krav kommer från samhället. Arlas krav kommer av att vi säljer råvaror till samhället. Det kommer inte från oss.

Kraven han syftar på handlar bland annat om att minska klimatutsläppen inom mejeribranschen, och inte minst ute på gårdarna. Här är det viktigt att EU:s livsmedelsstrategi "Farm to Fork" (Jord till bord-strategin reds.anm.) utformas på ett bra sätt för mjölbönderna, anser han:

– Hela EU diskuterar ”Farm to Fork” och den strategin kan både attackera eller hjälpa oss. Mejeriindustrin måste hjälpa EU att fatta de bästa besluten för Europas mjölkbönder.

Politikerna måste också inse att klimatomställningen kräver stora investeringar för många bönder, anser Jan Toft Nørgaard.

Ett redskap för att minska tröskeln skulle vara om bönder fick betalt för de åtgärder som minskar växthusgaser i atmosfären, till exempel genom att sälja Co2-certifikat:

– Många handlar med certifikat och där tror jag att vi ska slå oss samman och ligga framme så att bönderna ska få bra ersättning för det. Diskussionen pågår om det i Danmark redan.

<h3>Målet om Europas högsta mjölkpris kvar</h3>

Arlakoncernens<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-mest-omtumlande-krisen-nagonsin/"> omsättning ökade</a> 2020 och Arlas mjölkpris hölls förhållandevis stabilt under fjolåret jämfört med en del konkurrenter, men det låg inte högst.

Och även om efterlikviden till medlemmarna föreslås bli 0,75 eurocent högre än vanligt per kilo mjölk kan det ändå vara svårt för kalkylen att gå ihop för en del producenter just nu.

Om läget är så pass tufft för mjölkbönder just nu, kan inte Arla göra mer?

– Vi jobbar hela tiden på att ge det högsta möjliga mjölkpriset till våra medlemmar och att ha de lägsta kostnaderna.

Hur ser du på Arlas mjölkpris under 2020?

– 2020 var mycket stabilt i pris över året, där Arla kunde hålla priset stabilt jämfört med många andra. Jämfört med våra konkurrenter så är mjölkpriset okej.

Är målet fortfarande att Arlas medlemmar ska få det högsta mjölkpriset i Europa?

– Det är ett realistiskt mål menar jag. För fem år sedan var det ett väldigt dåligt läge. Gränserna låstes och vi fick göra en strategi för att säkerställa hur vi skulle få avsättning för mjölken och ett bättre pris i Europa. Sedan dess har vi haft Brexit, lanserat Calcium, ändrat vår strategi och tagit oss igenom Corona med ökad försäljning. Vi hade otroliga utmaningar för fem år sedan men mycket har vi löst. Vi är på rätt ställe nu. Nu diskuterar vi hur framtiden ska se ut med vår nya strategi som gäller till 2026, säger Jan Toft Nørgaard.

Den nya strategin för Arla Foods presenteras i höst.

Hur ska Europas mjölkbönder klara klimatomställningen utan att duka under ekonomiskt? Arla Foods ordförande menar att bönderna måste kompenseras och att det behövs mer politisk uppbackning.

”Mjölkbönder i Europa har problem med ekonomin.”

Arlatopp orolig för läget för mjölkbönderna

Livsmedelsförädling

Hur ska Europas mjölkbönder klara klimatomställningen utan att duka under ekonomiskt? Arla Foods ordförande menar att bönderna måste kompenseras och att det behövs mer politisk uppbackning.