facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Varför sänder Arla dubbla budskap?

För några år sedan sålde Arla juicetillverkaren Rynkeby. Man ville fokusera på kärnverksamheten. Ett märkligt resonemang när man nu satsar på havredryck. Det tillhör väl inte kärnverksamheten, skriver styrelsen för Sveriges mjölkbönder i ett debattinlägg.

Foto: Havredryck, Arla, Pressbild / Mellanmjölk, Anna Lång.
Foto: Havredryck, Arla, Pressbild / Mellanmjölk, Anna Lång.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Arlas VD Peder Tuborgh säger i en intervju i ATL att ”opererar man på en global marknad är det värsta man kan göra att bredda sin profil. Det är ett dödligt recept.”

Peder Tuborgh är bekymrad över att försäljningen av konsumtionsmjölk minskar. Samtidigt har han stor respekt för en undersökning från Karolinska institutet som visar att en konsumtion av över tre glas mjölk om dagen ökar risken att dö för tidigt. Tre glas mjölk om dagen tycker Tuborgh är ”väldigt mycket”. Han uppmanar indirekt till minskad mjölkkonsumtion samtidigt som han oroas över att konsumtionen minskar!?

I en artikel i Land lantbruk säger Arla Sveriges VD Patrik Hansson att Beteslagen i Sverige behöver tas bort. Det tycker vi är mycket bra! Beteslagen begränsar möjligheten för tillväxt i mjölkproduktionen och gör det omöjligt att ta betalt för betesdriften.

Sommarmjölken kommer tillbaka även i år. Arla betalar mer till de mjölkproducenter som ökar betestiden med 25 procent. Varför tar Arla inte mer betalt för mjölken av handeln?

I samma artikel säger han också att särhållningskostnaden för att dela på sommarmjölken och ”vanlig” mjölk skulle bli extremt hög. Detta trots att runt 50 procent av leverantörerna producerar sommarmjölk. Hur dyr är då inte särhållningen av ekomjölken? Detta sker hela året till skillnad mot de fyra månader som sommarmjölken skulle behöva särhållas.

I ett tidigare uttalande hävdar Patrik Hansson att 94 procent av Arlas klimatpåverkan sker på Arlas gårdar. Detta trots att det som sker på gårdsnivå är ett kretslopp. Även skogsinnehavet hos leverantörerna ska in i beräkningsmodellerna.

Varför vågar varken Arla eller övriga mejerier stå upp för mjölken och det självklara i att den är bra både för biologisk mångfald, klimatet och miljön i övrigt? Hur ska Arla kunna sälja mjölk om de två högsta cheferna går ut och säger att mjölken är skadlig i högre mängd och klimatfarlig?

Vad betyder då konsumtionsminskningen i Sverige för Arla? Av Arlas totala invägning kommer 13,1 procent från Sverige. Av dessa 13,1 procent säljs 20 som konsumtionsmjölk i Sverige. Det motsvarar alltså 2,6 procent av Arlas totala invägning. Om denna andel minskar med 7 procent motsvarar det 0,18 procent av invägningen i Arla. På grund av denna lilla minskning i försäljningen tar alltså Arla fram en konkurrerande produkt!

• Var finns analysen om varför konsumtionsmjölken minskar?

• Varför börja med diversifiering om det är ett dödligt recept?

• Varför ger Peder Tuborgh legitimitet till en undersökning som visar att mjölk är farligt när fler studier visar på mjölkens nyttighet?

• Varför talar inte Arla om den fantastiska utvecklingen på den svenska marknaden, med ständigt ökad efterfrågan på mjölkprodukter medan produktionen minskar? Detta gäller givetvis också övriga mejerier.

• Varför hävdar inte Arla och övriga mejerier att mjölken är klimatsmart?

• Hur ska Arla framöver kunna marknadsföra ett alltmer splittrat sortiment? Ekologiskt eller konventionellt, vanlig mjölk eller blanddryck eller rent av havredryck.

Frågorna är många. Klart är att mjölkproduktionen i Sverige minskar och att alla mjölkproducenter oavsett mejeri drabbas av vad som nu ser ut att bli fler mervärden utan merbetalning när klimatfrågan kommer att användas för fler regler, uppgiftslämnande och så vidare.

Det pratas mycket om hållbarhet men det nämns aldrig att grunden i hållbarhet är bönder som mår bra psykiskt och ekonomiskt.

Styrelsen för Sveriges mjölkbönder

Fotnot: Arla har erbjudits möjlighet att svara.