Martin Berg

Mejerikoncernen Arla har sedan tre år tillbaka klassat sitt ägande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, som ett intresseföretag, vilket höjer vinsten med hundratals miljoner kronor.

Skogskoncernen Södra som också har en stor ägarandel värderar sitt innehav till noll.

– Det är ett bokföringstrick som för folk bakom ljuset, säger Eva Karin Hempel som satt i LRFs förbundsstyrelse fram till 2010.

Det var år 2014 som Arla meddelade att man låtit omvärdera sitt innehav i LRF till intresseföretag. Det blev möjligt efter Milkoaffären 2011 då Arla höjde sin ägarandel till 23 procent.

Arlas redovisningsmetod gjorde det då möjligt för Arla att lyfta in den samlade effekten av sitt innehav i LRF, som sträcker sig tillbaka till 1970-talet, i balans- och resultaträkningen det året till en summa av över en halv miljard kronor.

Arla skriver i sin årsredovisning att "baserat på en detaljerad analys av LRF:s organisation har bedömningen blivit att Arlas aktiva ägarintresse ger ett väsentligt inflytande över LRF".

Men företrädare från LRFs ledning har svårt att förstå hur Arla resonerar.

– Det är Arlas bedömning att de kan utöva ett väsentligt inflytande över LRF, och är en bedömning som deras revisorer ställt sig bakom. LRFs styrelseledamöter är valda av stämman på egna meriter och representerar inga enskilda bolag, säger Erik Pihlo, finanschef på LRF.

Han pekar bland annat på att ledamöterna i LRFs styrelse utses av organisationens föreningsstämma och att Arla kan inte nominera någon ledamot till LRFs valberedning.

Arla kontrollerar endast 6 röster, eller 4 procent, av totalt 150 röster på LRFs årliga och beslutande stämma. I årsredovisning skriver Arla däremot att man har representation i LRF styrelse eftersom Palle Borgström, som sitter som i styrelsen för både Arla och LRF, representerar den svenska mejerisektorn. Palle Borgström understryker att engagemanget i LRF inte handlar om Arla.

– Det finns ett missförstånd från Arla i Danmark angående mitt uppdrag i LRF. Jag är vald som person i LRF:s styrelse baserat på min kunskap och erfarenhet, säger han.

Eftersom Arlas revisorer har godkänt metoden innebär det att Arla kan fortsätta att tillgodoräkna sig sin andel av LRFs kapital.

År 2016 uppgick det till 3,6 miljarder kronor, vilket betyder att Arla kunde bokföra sina 23 procent till ett belopp om cirka 850 miljoner kronor i balansräkningen, och cirka 90 miljoner kronor i resultaträkningen som ett resultat av att LRFs kapital ökat mellan 2015 och 2016.

<h3>"Värderar det till noll kronor"</h3>

Arlas förfarande ifrågasätts också av andra företag med liknande ägarandelar i LRF. Skogskoncernen Södra värderar till exempel sitt innehav i LRF till noll kronor och koncernen Lantmännen efter anskaffningsvärdet.

– Vi ser inte att vi skulle kunna komma till en situation där vi kan eller vill sälja det kapitalet och därför värderar vi det till noll kronor, säger Magnus Berg, medlemschef i Södra.

– Det har aldrig varit aktuellt att tänka i andra banor än att betrakta LRF som en intresseorganisation för svenska lantbrukare. Inte som ett affärsdrivande företag. Lantmännens innehav är värderat enligt anskaffningsmetoden och värdet är detsamma som vid fusionen den 31 december 2001, säger Ulf Zenk, finanschef på Lantmännen.

LRFs stadgar säger vidare att det råder utdelningsförbud. Det går heller inte att sälja andelarna, och de betalas inte tillbaka om man lämnar LRF.

Det enda sätt som Arla teoretiskt skulle kunna ta del av kapitalet är om LRFs stämma beslutar på två efterföljande stämmor att likvidera hela föreningen. Något som inte är aktuellt.

Eva Karin Hempel, som satt i LRFs förbundsstyrelse fram till 2010 och som var förbundets ledamot i statliga Bokföringsnämnden, menar att Arla ägnar sig åt ”bokföringstricks".

– Arla har inte på något sätt inflytande i LRF och det finns ingen möjlighet för Arla att få ut något kapital. Det här var ett sätt för Arla att få ett bättre resultat för att kunna betala ut ett högre mjölkpris till medlemmarna, men det bidrog också till att vissa tjänstemän i Arla kunde få ut en högre bonus, säger hon.

Arla redovisar inte till hur mycket man värderar sin andel i LRF i vare sig balansräkningen eller resultaträkningen. När ATL kontaktar Arla med frågor om detta väljer man att svara skriftligen.

"I årsredovisningen för koncernen Arla så redovisar vi den information som påverkar koncernen enligt de redovisningsregler som finns", skriver Arla presschef Erik Bratthall.

Fotnot: Bokföringsnämnden, BFN, är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed. BFN ger ut regler och informationsmaterial om bokföringslagen och årsredovisningslagen.

Uträkningen bygger på kapitalandelsmetoden och Arlas ursprungliga ägarandel av LRF som uppgår till 23 procent. Siffrorna är cirka och inte korrigerade för eventuell skatteeffekt.

Källa: ATLs uträkningar, Arlas årsredovisningar.

Arla avvänder sig av den internationella redovisningsstandarden IFRS som säger att företag med en ägarandel större än 20 procent klassas det som intresseföretag. Intresseföretag är inte ett dotterföretag men ett betydande inflytande måste kunna utövas. Delägaren ska i sin koncernbalansräkning vid varje bokslutstillfälle redovisa sin procentuella ägarandel av totalt eget kapital i det delägda företaget/koncernen. Skillnaden av värdet i det egna kapitalet jämfört med föregående år redovisas som resultatandel för denna period.

De var med när LRF bildades 1971

Från och med att LRF bildades 1971 har organisationsmedlemmarna skjutit till kapital. De med störst insatskapital är Scan med 110 miljoner kronor, Arla med 109,4 miljoner kronor, Lantmännen med 93,5 miljoner kronor och Södra med 25 miljoner kronor. Totalt handlar det om ett kapital på 467 miljoner kronor. Efter 1991 har dock LRF s eget kapital vuxit helt av egen kraft.

"Det är ett bokföringstrick som för folk bakom ljuset". Mejerikoncernen Arla lyckas höja sin vinst med hundratals miljoner genom att klassa sitt ägande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, som ett intresseföretag.

Eva Karin Hempel: "Det är ett bokföringstrick som för folk bakom ljuset".