David Gustavsson

Arlas VD Peder Tuborgh räknar med ytterligare ”ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer”.

Vid lunchtid på torsdagen presenterade Arla hela sin årsredovisning från 2018.

Som ATL tidigare berättat ökade Arlas nettoomsättning till 10,4 miljarder euro 2018, jämfört med 10,3 miljarder euro året innan och 9,6 miljarder euro under 2016. Men fjolårets nettoomsättning understeg dock rekordet från 2014, då den uppgick till 10,6 miljarder euro.

Det stod klart redan den 20 februari när en kortversion av bokslutet presenterades <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arlas-styrelseordforande-jan-toft-norgaard-om-resultatet/ ">på en presskonferens i Köpenhamn. </a>Där framgick också att styrelsen föreslår att hela nettoresultatet på 290 miljoner euro, motsvarande 3 miljarder kronor, betalas ut till Arlabönderna. Förslaget antogs på torsdagen den 28 februari av <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/tre-miljarder-ska-betalas-ut-till-arlabonder/">Representantskapet</a>.

Av den fullständiga årsredovisningen framgår det även att Arlas intjäning räknat i eurocent per kilo mjölk sjönk något till 36,4 – mot 38,1 året innan och 30,9 under mjölkkrisåret 2016.

Peder Tuborgh skriver i sitt VD-ord att 2018 avslutades starkt efter tuff start i början av året.

Av årsredovisningen framgår det också att de senaste två årens ökade fettpriser minskat Arlas "relativa konkurrenskraft för" dess feta varumärkesprodukter, vilket kostat bolaget cirka 125-175 miljoner euro, i relativt resultat jämfört med konkurrenterna. Det Brexit-försvagade pundet har också haft negativ resultatpåverkan.

Men VD:n menar att bolaget ändå har lyckats balansera de negativa effekterna tack vare besparingar på motsvarande 114 miljoner euro, inom ramen för besparingsprogrammet Calcium som lanserades i fjol.

Han vill också lyfta fram Arlas stora fokus på strategiska varumärken. Särskilt positiv har utvecklingen varit för märkena Arla, Puck och Starbucks.

Försäljningen av produkter märkta med varumärket ”Arla” steg dock bara marginellt med 0,2 procent, motsvarande en omsättning på drygt 3 miljarder euro.

Arla har ett 21-årigt licensavtal med den amerikanska jätten Starbucks som låter Arla producera och marknadsföra mjölkbaserade Starbucks-märkta kaffedrycker i Europa.

”I synnerhet ökade våra varumärken inom mjölk och yoghurt i en miljö (…) där trenden går mot minskad mejerikonsumtion och trots negativa valutaeffekter”, skriver VD:n.

Han anser att köpet av det brittiska ekologiska varumärket Yeo Valley för mjölk, smör och matfet stärker bolagets position ”som världens ledande ekologiska mejeriföretag”.

I december 2018 köpte Arla även en Bahrain-baserad ostverksamhet, för att stärka bolagets närvaro i Mellanöstern som är ett fokusområde utanför Europa och där koncernen vill förbättra sina tillväxtutsikter, heter det.

I rapporten skriver Arla att över sex miljarder människor i världen konsumerar mejeriprodukter och att en majoritet av dem är hemmahörande i tillväxtländer.

Där har mejerikonsumtionen fördubblats de senaste 30 åren. I dag genererar dessa länder 85 procent av världens mejeritillväxt.

Konsumtionsökningen för Arla-koncernens del var 4,4 procent på årsbasis i tillväxtländer, jämfört med utvecklade marknader där den växte med 2,5 procent.

Men en svag krona och ett Brexit-försvagat pund inverkade negativt på omsättningen på bolagets tillväxtmarknader. Ändå ökade den där med totalt 4,6 procent till nästan 1,6 miljarder euro. 62 procent av fjolårets omsättning (6,5 miljarder euro) skapades dock i Arlas kommersiella zon ”Europe” som bland annat inkluderar Sverige.

Peder Tuborgh flaggar i sitt VD-ord även för att han räknar med ytterligare ”ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer”. Han pekar på utfallet av Brexit som en ”betydande risk”.

Det finns närmare 2 300 Arlabönder och totalt 3 387 Arlamedarbetare på 11 produtkionsanläggning i Storbritannien. Bolaget omsatte förra året 2,7 miljarder euro i landet som bidrar med hela 26 procent av Arlas totala omsättning. Det medför en betydligt högre Brexit-exponering än konkurrenterna har.

Sedan britterna sa ja till Brexit den 23 juni 2016 har pundet försvagats. Och de negativa valutaeffekterna har hittills kostat Arla 150 miljoner euro, motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Peder Tuborgh konstaterar dock att Arla tack vare sitt besparingsprogram Calcium, blivit ännu motståndskraftigare mot bland annat Brexit-effekter.

Totalt ska minst 400 miljoner euro sparas in till 2021. En fjärdedel ska tillfalla mjölkbönderna via högre mjölkpris. Lika mycket ska återinvesteras i koncernen för att stimulera tillväxt. 2018 sparades <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arla-2019-blir-ett-utmanande-mjolkar/">114 miljoner euro</a>, som ATL berättat tidigare. Det var långt över målet på 30 miljoner euro.

Det är fortfarande oklart hur Arla presterade gentemot sina konkurrenter, så kallad ”peergroup performance”. Anledningen uppges vara att konkurrenterna ännu inte släppt sina bokslut. Men koncernen hävdar att deras egna analyser tyder på en förbättring jämfört med 2017.

Samtidigt framgår det, som ovan nämnt, att de ökade fettpriserna kostat Arla mellan 125-175 miljoner euro i så kallat relativt resultat, jämfört med bolagets konkurrenter.

Arlas mjölkintjäning minskade i fjol. Och VD:n Peder Tuborgh talar om stora utmaningar framöver. Störst risk utgör Brexit som redan kostat bolaget drygt 1,6 miljarder kronor efter negativ valutaeffekt sedan pundet försvagats.

Arlas VD: ”Ytterligare ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer förväntas 2019”.

Arla: 2019 blir ett utmanande mjölkår

Lantbruk

Arlas VD Peder Tuborgh: ”Ytterligare ett år av politisk osäkerhet och mjölkprisfluktuationer förväntas 2019”.